Kommunpolisen – tratten in till polisen

Av | 19 november, 2017

I den nya polisorganisationen ska kommunpoliser se till att kommun, civilsamhälle och medborgare blir mer delaktiga i polisens arbete. ”Från stadsdelsnämnden ska man känna att här finns en ingång, en tratt in till polisen. Tanken är också att medborgarna ska se det: Här är kommunpolisen som du kan tala med”, säger kommunpolisen Erik Forssell.

När den nya polisorganisationen sjösattes för ett år sedan, inrättades kommunpolis som en polisiär funktion vars huvudsakliga syfte handlar om att driva polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete gentemot kommun och lokalsamhälle. En kommunpolis håller i Polismyndighetens alla kontakter, både inåt och utåt.

Som kommunpolis är man inblandad i processen att plocka fram samverkansöverenskommelser, medborgarlöften och handlingsplaner. Att agera som spindeln i nätet, den som ser till att rätt saker görs vid rätt tidpunkt och där alla intressenter känner sig informerade om vad som händer.

Vi vill få ökad delaktighet och komma närmare medborgarna, säger Erik Forssell, kommunpolis på Östermalms stadsdelsområde, till Dispatch International.

Ett sätt att komma närmare medborgarna i deras vardag kan vara poliser till fots i kvarteret. Men polisens resurser räcker inte till alla önskemål. För att få klarhet i vad medborgarna tycker om polisiär synlighet, närvaro och trygghet så genomförde lokalpolisområde Norrmalm förra året en undersökning. En Medborgardialog där polisen och polisens aspiranter gick ut och ställde frågor till medborgarna. I denna deltog 2 600 medborgare. De flesta svarade att synligheten är allt för låg. Man önskade se fler patrullerande poliser i gatubilden men de flesta kände sig ändå trygga i att vistas på Östermalm. Någonting som Erik Forssell och hans kommunpolis-kolleger kan ta fasta på när de löpande prioriterar vad som måste utföras.

Men bara för att vi har kommunpoliser och den nya polisorganisationen så kommer man inte att få se fler fotpatrullerande poliser, säger han.

För att lyckas i uppdraget som kommunpolis och få det polisiära arbetet gjort måste man tänka kort- och långsiktigt. Och hantera polisens resurser klokast möjligt.

Ibland kanske man löser allting med att ha tjugo uniformerade poliser på plats. I själva verket kunde det ha räckt med en eller två poliser som jobbar långsiktigt med rätt metoder, konstaterar Erik Forssell.

Kommunpolisens viktigaste samverkanspart är kommunen i detta fall stadsdelsförvaltningarna i Stockholms och Lidingö kommun.

Just nu handlar det om att få till en lägesbild som ett underlag för beslut. Vad ska vi göra överenskommelser om, säger Erik Forssell.

Tre stadsdelar och en kommun ingår i Norrmalms lokalpolisområde. Dessa stadsdelar är Östermalm, Kungsholmen och Norrmalm samt Lidingö kommun. I detta lokalpolisområde arbetar åtta kommunpoliser övergripande med samverkansfrågor. Till gruppens förfogande har man stödfunktioner såsom controllers och verksamhetsanalytiker. De hjälper till att plocka ihop en gemensam lägesbild som respektive stadsdelsområde kan verka utifrån.

Hur lång tid kan det ta att få fram lägesbilder?

Vi har nu en plan att för det här året att det ska vara klart under 2016. Men det finns också en agenda som talar om att i februari, mars, april eller maj ska vi kunna börja skriva. Arbetet pågår för fullt just nu egentligen, säger Erik Forssell.

Samverkansöverenskommelserna mellan polis och stadsdelsnämnden ska så småningom mynna ut i det som kallas för medborgarlöfte. I samverkansöverenskommelsen gör man en avvägning mellan önskemål från lokalt håll och polisens egna medarbetares prioriteringar. Medborgarlöftet används för att berätta för Östermalmsborna om polisens aktiviteter på gator och torg den närmaste framtiden.

Från stadsdelsnämnden ska man känna att här finns en ingång, en tratt in till polisen. Tanken är också att medborgarna ska se det: Här är kommunpolisen som du kan tala med, säger Erik Forssell.

När lokalpolisområdet lämnade den gamla polisorganisationen uppstod luckor. Tidigare arbetsuppgifter föll bort. Nu handlar det om att identifiera vad som gjordes i den förra organisationen.

En av utmaningarna är att vi inte får tappa bort saker och ting. Men tappar vi någonting, eller väljer bort rättare sagt, så var det förmodligen inte så bra, konstaterar han.

Ungdomar är ett av polisens viktigaste områden. När den gamla polisorganisationen skrotades försvann också Ungdomssektionen i City. Just nu håller man på att utveckla det lokala ungdomsarbetet. Tillsammans med kommunens fältassistenter ska man försöka skapa en bra samverkan kring ungdomar på Östermalm.

Vi måste jobba med ungdomar för att undvika rekrytering till kriminalitet. Eller allmänt att man har koll på hur det fungerar för ungdomarna, både från polisens och stadsdelens sida, säger Erik Forssell.

Av Carl Gram

Artikeln publicerades ursprungligen av Dispatch International 15 februari, 2016.

Regler för kommentarer:

Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.

Lämna ett svar