Massavhopp hotar den svenska poliskåren

Av | 19 november, 2017

Polismyndighetens omorganisation går inte som planerat trots ledningens rekordhöga ersättningar. Om inte lönerna höjs varnar Polisförbundet för massuppsägningar, bara under första halvåret i år slutade 110 poliser. ”Arbetsgivaren måste ta det här på allvar”, säger Christer Palmqvist på Polisförbundet.

Turbulensen kring omorganisationen av den nationella Polismyndigheten och missnöjet med nuvarande polislöner, riskerar att resultera i massavhopp inom poliskåren. Så kan det nämligen bli om inte Dan Eliasson, Polismyndighetens nye generaldirektör, lyckas med sitt regeringsuppdrag.

Det är svårt att sia in i framtiden, men vi ser helt klart en ökande trend och att allt fler pratar om att lämna yrket. Hur många det blir i slutändan får vi invänta facit på, men vår bild från fackets sida är absolut att detta är något arbetsgivaren måste ta på allvar. Särskilt som det är erfarna poliser med ovärderlig erfarenhet som slutar, säger Christer Palmkvist, 2:e vice förbundsordförande på Polisförbundet till Dispatch International.

Från årsskiftet blev polisens 21 myndigheter en enda rikstäckande organisation. Det gör att Polismyndigheten befinner sig mitt i en stor omorganisation som tär på allas krafter. För att leda Polismyndighetens verksamhet rekryterades chefer från andra myndigheter. Generaldirektören Dan Eliasson hämtades från Försäkringskassan, och han fick behålla sin gamla månadslön på 153 000 kronor. Alla var från början positiva till intentionerna med en stor nationell Polismyndighet. Men bristande styrning av den nya organisationen väcker stundtals stor frustration bland Polisförbundets medlemskår.

Det är svårt att veta vem ens chef är och hur länge den kommer att vara det. Vilka grupperingar, eller ens vilken ort, man kommer att jobba i och vilket inflytande man kan ha på sitt arbete. Vi ser att arbetsgivaren har en hel del skadat förtroende att reparera, säger Christer Palmkvist.

För några veckor sedan tvingades Polisförbundet lämna in en stämning mot staten i Arbetsdomstolen på tio miljoner kronor, eftersom regeringen underfinansierar Polismyndighetens omorganisation med drygt en miljard kronor. Omorganisationen har gjort arbetsmiljön sämre för landets poliser. Anslaget för Polismyndigheten år 2016 landar på knappt 21,6 miljarder kronor vilket innebär att det saknas nästan en miljard från det belopp som den oberoende Genomförandekommittén anser vara nödvändigt för att ro den nya omorganisationen i land.

Regeringen släpper i sin budget kravet på att det ska finnas minst 20 000 poliser i tjänst. Många av Polisförbundets medlemmar uppger att de är missnöjda med lönerna, arbetsvillkoren och möjligheten till inflytande över arbetsmiljön.

Att vara polis är ett i grunden tufft jobb, men det var alla medvetna om redan när de sökte utbildningen. Däremot står deras insatser inte i relation till hur samhället ersätter dem, säger Christer Palmkvist.

Åren 2010-2014 lämnade 830 poliser i tjänst sitt arbete och det ser dystert ut inför framtiden. Under första halvåret i år hade 110 poliser slutat på grund av omorganisationen. Enligt Polismyndigheten bör antalet avgångar jämföras med personalomsättningen inom staten alltså andra myndigheter. Då var det totala antalet avgångar under en procent för poliser under det första halvåret 2015. Det kan jämföras med den totala personalomsättningen inom staten som 2014 låg på ungefär 10 procent enligt Arbetsgivarverket. Den jämförelsen haltar dock eftersom poliser i stort sett bara har en enda möjlig arbetsgivare, om man inte vill gå neråt i karriären och bli väktare eller omskola sig.

Årets avtalsrörelse mellan Polisförbundet och Polismyndigheten rör den tredje och sista revisionen kring det rådande kollektivavtalet om polislöner och ett uppsagt avtal om pensioner. Tidigare har Polisförbundet lyckats höja lönerna för de sämst betalda poliserna, medan de pågående förhandlingarna handlar om att höja lönerna för poliser som har jobbat ett visst antal år i tjänsten och för andra som är gamla i gamet.

Efter att vi i förra löneförhandlingen lyckades med att rejält höja lägstalönerna så är nästa mål att erfarenhet ska löna sig. Löneutvecklingen för svensk polis måste bli bättre. I det ligger förstås också ett underliggande krav på att lönerna generellt måste bli högre, säger Christer Palmkvist.

I medierna har Dan Eliassons lön väckt stora diskussioner men också bland medarbetarna på Polismyndigheten. För att blidka upprorsstämningen internt tvingades Dan Eliasson att bege sig ut på Twitter för att förklara principen bakom lönepolitik inom den offentliga sektorn.

Att chefers löner kan sticka i ögonen på andra anställda är inte unikt för Polismyndigheten. Med det sagt så provocerar nog ändå de egna låga lönerna mer än att någon annan tjänar mycket, konstaterar Christer Palmkvist.

Av Carl Gram
Artikeln publicerades ursprungligen av Dispatch International 16 oktober, 2015.

Lämna ett svar