Svensk popmusik – historiska rötter i folkparksrörelsen

av | 29 december, 2017

Folkparksscenen i Sverige i början av 1900-talet skapade grogrund för dagens svenska popmusik – men det var skivbolagsdirektören Stickan Andersson som banade väg för svenska skivframgångar utomlands. Det menar den kände musikprofessorn Alf Björnberg som i denna intervju också förklarar andra företeelser i svenskt musikliv.

[NewsGram – Nynäshamn 1 januari 2018]

Rötterna till dagens svenska popmusik och populärkultur kan spåras tillbaka till slutet av 1800-talet när olika folkrörelser tillsammans bildade folkparksrörelsen med musikscener runt om i landet. Här kunde såväl unga som gamla träffas för att lyssna på musik och dansa – och möta nya musikaliska intryck. Inget annat land i världen har någon musikalisk motsvarighet till den svenska folkparkscenen – men det var globaliseringen av musikindustrin efter det andra världskriget som skapade en plattform för svenska skivframgångar utomlands med ABBA, Europe, Roxette, Ace of Base och Robyn i spetsen.

I skuggan av den brittiska och amerikanska dominansen i etern på 1950-talet och framåt spelade radioprogrammet Svensktoppen en betydande roll för att svenska artister skulle kunna ha musik som levebröd – internationella hits fick svenskspråkiga texter och kunde därmed spelas i det allt mer populära musikradioprogrammet. Skivbolagsdirektören Stickan Andersson såg möjligheterna i Svensktoppen – han köpte in rättigheterna till internationella hits för den skandinaviska marknaden och såg till att låtarna översattes till svenska, danska och norska. Stickan Anderssons målmedvetna nätverksbyggande i den internationella skivbranschen kom sedermera att bana väg för ABBAs stora skivframgångar utomlands.

Det och mycket annat berättar Alf Björnberg, musikforskare och professor vid Göteborgs universitet, om i denna genomgång svensk pophistoria – från folkrörelsernas musikscen på tidigt 1900-tal till dagens kommersialiserade svenska musikbransch med tentakler till USA.

Alf Björnberg är aktuell som redaktör för boken ”Made in Sweden: Studies in Popular Music.

Varför blev du intresserad av svensk pophistoria?

Jag har så länge som jag har varit musikforskare sysslat med populärmusik. När jag började på slutet av 1970-talet så som musikvetenskap såg ut då, handlade den inte så mycket om populärmusik. Utan det var just den perioden då man började uppmärksamma populärmusiken mycket mer än tidigare.

Kan man säga att vi svenskar är ett musikaliskt folk?

Det beror på vad man menar med musikaliskt folk. Jag tror inte svenskar är mer musikaliska än något annat folk i världen.

Var har svensk populärmusik sina musikaliska rötter?

Ja, i resten av världen tänkte jag säga. skratt Populärmusik hänger samman med moderna medier. Alltså radio och grammofon och senare medier. Det är en förutsättning för att musik ska kunna spridas på helt andra sätt än vad den kunde göra tidigare. Impulserna finns på en mängd olika håll.

Hur påverkas svensk musik och populärkultur i mötet med andra länders musiktraditioner?

Det har hänt ett stort antal gånger tidigare i musikhistorien. Det kommer musikaliska impulser utifrån och så plockar man upp det som låter intressant. Sedan försöker man återskapa det. När man har försökt ett tag så börjar man tillägna sig ett musikaliskt uttryckssätt och kan börja göra egna låtar i en stil som ursprungligen kom någon annanstans ifrån. Men så har det sett ut så länge som man kan tala om populärmusik.

Varför var folkrörelserna viktiga för att etablera en svensk musikscen?

Ja, det hänger samman med folkparksrörelsen. Folkparkerna är en ganska unik svensk institution. Det fanns Folkets Park och Folkets Hus där kunde människor lyssna till musik och dansa till musik. Alltså det fanns spelställen och platser där människor kunde möta nya musikaliska intryck. Det går tillbaka till folkrörelserna och arbetarrörelsen och framförallt nykterhetsrörelsen.

Vilken betydelse har de kommunala musikskolorna haft för att få fram talanger inom den musikaliska världen?

Det är svårt att säga. Musikskolornas pedagogik var under en väldigt lång tid konservativ. Musikskolorna har säkert varit viktiga för att rekrytera orkestermusiker i den klassiska traditionen. Vad gäller populärmusiken tror jag det är andra faktorer som är viktigare än musikskolorna till exempel studieförbunden som under en lång tid har arbetat med musikcirklar som inte bygger på en organiserad pedagogik som musikskolorna.

Jag har aldrig riktigt sett någon undersökning om man tittar på vilken bakgrund de framgångsrika svenska artisterna de senaste årtiondena har haft. Jag skulle gissa att tittar man på det så kommer man hitta en väldigt brokig samling av olika typer av musikalisk bakgrund.

Vilken roll har Stickan Andersson haft för utvecklingen av modern svensk musik?

Stickan Andersson var viktig för att han jobbade väldigt målmedvetet på att bygga upp ett nätverk inom musikindustrin internationellt så som den såg ut på 1960- och 1970-talen. Det gjorde att han hade väldigt bra koll på hur man skulle agera om man ville lansera någonting internationellt. Den erfarenhet som han byggde upp, var väldigt viktig för ABBAs genombrott på 1970-talet.

Vilken betydelse hade radioprogrammet Svensktoppen?

Svensktoppen hade en stor betydelse för svensk populärmusikindustri under en period då engelsk och amerikansk musik dominerade väldigt starkt internationellt. Alltså 1950-, 1960- och 1970-talen. Tack vare Svensktoppen fanns det en kanal för svensk musik – i betydelsen musik med svenskspråkiga texter. Det var på det viset att på 1960-talet handlade skillnaden mellan pop och svensktopp inte alltid så mycket om hur musiken lät. Utan det var textspråket som var det viktiga.

Vilka epoker kan svensk pophistoria indelas i?

Det finns en hel massa epoker som jag kan tänka mig. Tittar man specifikt på bara det svenska så är en vanlig gränsdragning att man drar en slags gräns före 1950-tals rocken och efter 1950-tals rocken. Sedan kommer 60-talspopen och efter det kommer 1970-talet med proggrörelsen. På 1970-talet hade rockmusiken blivit absorberad i ett svenskt sammanhang. Det var inte längre så att hade man svenska texter så betraktades det inte automatiskt som svensk rock. Man kunde göra pop eller rock med svenska texter.

Hur kan svensk populärmusik komma att utvecklas de närmaste åren?

Svensk populärmusik är en väldigt brokig blandning av allt möjligt. Det som just nu är mest ekonomiskt framgångsrik inom den svenska musikbranschen har dels att göra med de låtskrivare och producenter som är verksamma i USA. I vad mån detta ska etikeras som svensk populärmusik, det kan man diskutera. Ett av de mer framgångsrika musikföretagen de senaste åren är Spotify. Men det är ju en ren distributionstjänst. I vad mån det har med svensk populärmusik att göra, det kan man också diskutera.

Av Carl Gram

Regler för kommentarer:

Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.

Kommentera