I Sverige är vi vana vid att bara vrida på kranen för att få rent och gott dricksvatten. Men brist på skyddsbarriärer i vattenverken och föroreningar av vattentäkterna riskerar att göra detta till ett minne blott.
En vattentäkt är en naturlig sötvattenförekomst som används till vattenförsörjning. I Sverige har vi både ytvattentäkter i form av insjöar och grundvattentäkter i rullstensåsar och andra vattenförande marker.
Vatten är vårt allra viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv på jorden. Mat kan man klara sig utan några dagar, men dricksvatten behöver människan varje dag för att överleva. I norra Europa är vi förskonade från problemet med att tvingas dela dricksvatten med andra länder. Trots detta är dricksvatten en nationellt strategisk och viktig fråga som kan beröra flera kommuner och landskap. Oavsett var man bor i landet måste vatten distribueras genom fungerande vatten- och avloppsnät ett bra VA-nät gör att flera kommuner eller landskap i en region kan dela på en vattentäkt.
Vi har tyvärr dålig standard på VA-nätet i vissa delar av Sverige, säger Irene Bohman, vattenvårdsdirektör på Vattenmyndighetens kansli för distriktet Södra Östersjön.
1 800 kommunala vattenverk renar det vatten som försörjer drygt 8 miljoner svenskar. Resterande 1,2 miljoner får sitt vatten från egna eller gemensamma brunnar. Hälften av den volym som produceras vid landets kommunala vattenverk kommer från ytvatten exempelvis sjöar och rinnande vattendrag. Samarbete på kors och tvärs är en nödvändighet för att säkra vattenförsörjningen. Ett strategiskt viktigt område är Mälardalsregionen här samarbetar man redan över kommun- och landskapsgränserna.
Stockholm är väldigt beroende av Mälaren. Om havsnivåerna stiger kan saltvatten tränga in i Mälaren, säger Per-Erik Nyström, statsinspektör och tillförordnad nationell dricksvattensamordnare vid Livsmedelsverket.
Enligt SMHI:s beräkningar anses 2050 vara brytpunkten då havsnivån blir högre än landhöjningen. Samtidigt ökar befolkningstillväxten dramatiskt i Stockholm 2050 beräknas över 3,3 miljoner människor bo i Stockholms län.
För att klara detta driver man Projekt Slussen, vars syfte är att femdubbla kapaciteten för att släppa ut vatten från Mälaren till Saltsjön och därmed akut minska risken för översvämningar i Mälardalen. Lyckas inte Projekt Slussen kan vattentäkten förstöras.
Ett problem är att jordbruket släpper ut gödningsmedel som till viss del till sist hamnar i Mälaren, säger Jan Söderström, chef för Sektionen för Infrastruktur och Fastigheter på SKL.
I Sverige har vi många ytvattentäkter, men de är ojämnt fördelade över landet. I Arjeplogs kommun har varje invånare drygt två sjöar för sin vattenförbrukning medan det i några kustområden, till exempel längs västkusten, i Stockholms skärgård och på Öland redan i dag är ont om vatten. Havs- och vattenmyndigheten vägleder länsstyrelser och kommuner om hur de ska skydda sina vattentäkter. Men bara hälften av landets kommuner har en plan för sitt dricksvatten, såsom vattenskyddsområden där man ställer krav på de verksamheter som finns inom området.I de flesta delar av Sverige finns ingen anledning att spara på vattnet. Vatten förbrukas ju aldrig, det viktiga är att återbörda det till naturen i så gott skick som möjligt. Därför är högklassiga reningsverk en viktig faktor för att skydda våra vattentäkter.
Trots en ökande befolkning har faktiskt den totala vattenanvändningen i Sverige kontinuerligt minskat under de senaste decennierna. När vattenverken och VA-ledningarna byggdes trodde man tvärtom på en kraftigt ökande förbrukning. Det gör att både ledningar och verk oftast är överdimensionerade.
Folk kan gärna vattna sina gräsmattor och rabatter det gör att vi får bra omsättning i ledningarna. På några håll i landet har man faktiskt haft problem med för liten vattenanvändning på somrarna när folk åkt på semester. Vattnet har då blivit stillastående i ledningarna och det har funnits risk för bakterietillväxt, säger Jan Söderström.
Klimatförändringar kan orsaka kraftiga regn och avbrott på VA-ledningarna i Sverige, vilket i sin tur leder till sämre vattenkvalitet som kan göra oss sjuka. I Göteborg investerar man nu en miljard kronor för bättre vattenrening i stadens bägge vattenverk för att inte riskera ett utbrott av magsjuka.
Av Carl Gram
Artikeln publicerades ursprungligen av Dispatch International 13 augusti, 2013.