Maktspelet bakom Juan Guaidó avslöjar vilka intressen som styr världen

Många västländer ser oppositionspolitikern Juan Guaidó som en förkämpe för demokrati – trots att han har varit inblandad i våldsamma kampanjer för att destabilisera Venezuela.

newsgram | Nynäshamn 6 februari 2019

I slutet av förra veckan uppmanade EU:s utrikesministrar på ett möte Venezuelas president Nicolás Marudo att utlysa nyval eftersom man från EU:s sida anser att valet i maj förra året inte gick rätt till. Dessutom ska Sverige och utrikesminister Margot Wallström, S, ha föreslagit att EU skulle betrakta oppositionsledaren Juan Guaidó som legitim interimspresident i Venezuela på det mötet uppger källor enligt SR Ekot. Men Italien satte stopp för detta.

Nu kommer uppgifter från nyhetsbyrån Reuters att den italienska koalitionsregeringen är splittrad i frågan om Venezuelas framtid.

Att ställa ultimatum, sanktioner, frysa venezuelanska varor. Det skulle innebära att vägen öppnas för ett militärt ingripande. Femstjärnerörelsen och den här regeringen kommer aldrig erkänna personer som utropar sig själva till president, sa Alessandro Di Battista, ledande representant för Femstjärnerörelsen på måndagen.

Koalitionspartnern Lega vill helst se Juan Guaidó som ny president i Venezuela – men erkänner att man inte har lyckats nå samsyn med kollegorna i Femstjärnerörelsen.

Våra allierade tycker att vi måste agera gradvis och vara mer försiktiga, sa Matteo Salvini, vice-premiärminister och inrikesminister, till Rete 4 Television.

Ett antal EU-länder krävde förra veckan att Nicolás Maduro skulle utlysa nyval – fristen löpte ut på söndagskvällen.

Vi accepterar inte ultimatum från någon. Det är ungefär som om jag reste till EU och sa: ”Jag ger dig sju dagar att erkänna republiken Katalonien och om inte, kommer vi vidta åtgärder.” Nej, nej. Internationell politik kan inte byggas på ultimatum. Det är en epok som hör till imperialism och kolonialism, sa Nicolás Maduro i en intervju med den privata spanska kanalen LaSexta i söndags.

Händelserna i Venezuela gör att det går att urskilja vilka maktsfärer som krockar med varandra i världspolitiken. På Guaidós sida står USA, Brasilien, Israel, Storbritannien och Australien  – medan Maduro får stöd av Ryssland, Indien, Kina, Turkiet, Syrien och Iran. Samtidigt är EU-länderna splittrade och röster höjs för att enskilda EU-medlemsländer inte längre ska kunna blockera gemensamma ställningstaganden genom att använda veto. Innan det blev känt att EU-länderna inte kunde enas förklarade Margot Wallström Sveriges hållning om krisen i Venezuela i måndags.

I det här läget stödjer och betraktar vi Guaidó som legitim interimspresident, sa hon till SR Ekot.

Innan den 22 januari hade färre än en av fem venezuelaner hört talas om Juan Guaidó. Några månader tidigare betraktades 35-åringen som en obskyr figur i en politiskt marginaliserad ytterhögergrupp som mest associerades med våldsamma gatuprotester i Venezuela, uppger The Grayzone. Men efter ett samtal från USAs vice president Mike Pence utropade sig Guaidó till Venezuelas president den 23 januari. Utåt sett verkar det som att han kom från ingenstans.

Men backar man bandet tillbaka till 2007, då Juan Guaidó var klar med sina studier vid Andrés Bello Catholic University i Caracas kan man se att han har rört sig i nyliberala kretsar i Washington DC i många år. Han skrev nämligen in sig på George Washington University för att undervisas av Luis Enrique Berrizbeitia från Venezuela, en av Latinamerikas främsta neoliberala ekonomer.

Juan Guaidó utropade sig själv till Venezuelas president.  Foto: GETTY

Kritiker hävdar att han har varit föremål för grooming i den amerikanska regeringens fabrik för att åstadkomma elitregimbyten i andra länder. Tillsammans med andra högerorienterade studenter odlades Juan Guaidó fram för att undergräva Venezuelas socialistiska regerings legitimitet, destabilisera landet, för att därefter gripa makten. Han ska inte ha gjort något större väsen av sig i venezuelansk politik. Däremot kunde han föra sig i maktens korridorer i Washington DC.

Juan Guaidó är en karaktär som har skapats för den här omständigheten. Så här fungerar logiken i ett laboratorium – Guaidó är en slags blandning av flera element som skapar en karaktär som, i all ärlighet, pendlar mellan det skrattretande och oroväckande, sa Marco Teruggi, en argentinsk sociolog och ansedd krönikör om venezuelansk politik, till The Grayzone.

För litet mer än ett årtionde sedan handplockades en grupp högerorienterade oppositionella studenter av ett utbildningsprogram, som finansierades av USA, för att försvaga regeringen i Venezuela och återställa den nyliberala ordningen i landet. I slutet av 2005 skickades fem studenter från Venezuela till Belgrad i Serbien för att genomgå träning i hur man leder en folklig resning. Vid den här tidpunkten mobiliserades studenter till den serbiska proteströrelsen Otpor för att få bort Slobodan Milosevic från makten i Serbien.

Själva syftet med att sammanföra venezuelanska studenter från olika universitet med serbiska studenter ska ha handlat om att kunna organisera liknande studentprotester runt om i Venezuela för att ge intryck av att missnöjet jäste i hela landet. En massa organisationer dyker upp såsom Stratfor, CANVAS, Freedom House, Albert Einstein Institute och CIA. I ett läckt mejl till WikiLeaks från en anställd på Stratfor går det att läsa.

Efter det att man hade störtat Milosovic, växte ungdomarna som drev OTPOR upp, fick kostymer och designade CANVAS … eller med andra ord en ”revolution-på-export”-grupp som sådde frön till ett antal färgrevolutioner. De får fortfarande amerikansk finansiering och reser över hela världen och försöker störta diktatorer och autokratiska regeringar (alltså sådana som USA inte gillar;) Jag stötte på dem i slutet av 2007 och de har gett oss intel på Venezuela, Georgien och Serbien, etc.

WikiLeaks – Marko Papic på Stratfor, 2 februari 2010

Samma år, 2007, som Marko Papic stötte på professionella färgrevolutionärer från Belgrad hjälpte Juan Guaidó till att leda regeringskritiska protester efter det att regeringen hade avslagit en ansökan om att förnya sändningstillståndet till den privata stationen Radio Caracas Televisión (RCTV). Stationen hade en ledande roll i kuppen mot Hugo Chávez i 2002 genom att mobilisera regeringskritiska demonstranter, ge vilseledande nyhetsförmedling där regeringsanhängare fick bära skulden för oppositionsmedlemmars våld, och bannlyste regeringsvänlig nyhetsrapportering mitt under kuppen. I efterhand har det framkommit att RCTV, och andra oligarkägda stationer, var drivande i det misslyckade kuppförsöket mot socialisten Hugo Chávez.

Tillsammans med Leopoldo López, grundade Juan Guaidó 2009 ett politiskt parti för att fånga upp missnöjet mot Hugo Chávez. Partiet Popular Will leddes av Leopoldo López som är ättling till Venezuelas första president. Sedan 2014 ingår Popular Will i Socialistinternationalen. Enligt mejls från november 2010, som säkerhetstjänsten i Venezuela ska ha kommit över, ska Guaidó och flera andra studentaktivister ha deltagit på en hemlig femdagars utbildning på ett hotell i Mexiko. Överläggningarna leddes av Otpor från Belgrad – Guaidó och hans kamrater ska ha utarbetat en plan för att störta Hugo Chávez genom att använda gatuvåld för att skapa kaos i Venezuela. Tre ledande industrialister inom petroleumnäringen ska ha betalat räkningen på 52,000 dollar för själva sammankomsten.

Omvärldens intresse för Venezuela har varit stort. Journalisten Annika Hernroth-Rothstein reste till Venezuelas huvudstad Caracas för att bevaka utvecklingen i landet. På twitterkontot @truthandfiction har hon delat med sig av sina upplevelser.

Sedan tidigare är det väl dokumenterat att Israel har starka intressen i Latinamerika.

2014 utbröt oroligheter – så kallade guarimbas – där runt 43 personer dödades. Tre år senare utbröt liknande oroligheter som kostade 126 personer livet. Guaidó ska ha varit direkt inblandad i oroligheterna 2014. I partiet Popular Will finns det andra ledargestalter som bättre passat för den rollen som Juan Guaidó har i dag. Men olika omständigheter har gjort att de andra har fallit bort. Grundaren och partiledaren López har suttit i husarrest och vice partiledaren Freddy Guevara sökte skydd på Chiles ambassad. Partikamraten Juan Andrés Mejía stod närmast på tur. Men han valdes bort.

Det finns en klassaspekt som förklarar Guaidós uppkomst. Mejía är överklass och har studerat vid ett av de dyraste privata universiteten i Venezuela, och kunde inte marknadsföras lika lätt till allmänheten som Guaidó. Till exempel har Guaidó vanliga mestizo-drag som de flesta venezuelaner har, och verkar därför mer som en folkets man. Han hade inte heller blivit överexponerad i media, så han kunde lättare göras om till i stort sett vad som helst, sa Diego Sequera, en venezuelansk journalist och skribent på Misión Verdad, till The Grayzone.

I december 2018 reste Juan Guaidó till Washington, Colombia och Brasilien för att koordinera massdemonstrationer som skulle hållas när Nicolás Marudo skulle installeras som president. Kvällen före ringde USAs vice president Mike Pence och Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland till Guaidó för att bekräfta deras stöd.

Följer man nyhetsrapporteringen från Venezuela får man lätt intrycket av att Juan Guaidó vill återupprätta demokratin i landet. Svenska redaktioner använder gärna bilder – antingen medvetet eller utan att tänka på det – där Guaidó ser ut som en slags Hollywood-stjärna. Detta bidrar till att skapa en image av honom som en hjälte. Samtidigt pekar mycket på att han har varit direkt inblandad i den våldsammaste falangen inom oppositionspartiet i Venezuela, där han tycks ha varit delaktig i den ena destabiliseringskampanjen efter den andra. Kritiker menar att Juan Guaidó har blivit utvald av etablissemanget i Washington DC – inte för att leda Venezuela mot demokrati – utan för att se till att landet kollapsar.

I ett sådant scenario skulle det vara fritt fram för andra länder att använda färgrevolutioner som förevändning för att ingripa militärt i Venezuela. Därefter går det att ta kontroll över de största kända oljereserverna i världen som händelsevis råkar ligga i Venezuela. Men det finns också stora fyndigheter av bland annat guld, diamanter och järnmalm i landet.

Av Carl Gram