Sångtävlingen Eurovision Song Contest har blivit en symbol för nationernas Europa. Oavsett land eller språk harmonierar bidragen oftast med varandra. Här är en kort resumé över de senaste 60 åren i europeisk historia – och 20 klassiska ESC-bidrag sprungna ur en gemensam europeisk musiktradition.
newsgram | Nynäshamn 13 maj 2019
| EUROPEISK KULTUR | Sångtävlingen Eurovision Song Contest föddes ur tanken att musik kunde förena de europeiska folken över nationsgränserna. Europa var splittrat i två politiska block – väst- och östblocket – efter det andra världskrigets slut. De tävlade med varandra ekonomiskt, militärt och kulturellt.
Från början deltog sju länder i den första upplagan av Eurovision Song Contest som sändes från staden Lugano i Schweiz den 24 maj 1956. Schweiz ställde upp med den populära sångerskan Lys Assia som vann tävlingen med låten ”Refrain.”
Sedan dess har antalet deltagande länder i Eurovision Song Contest ökat från sju till femtioen. Numera är sångtävlingen världens största underhållningsprogram.
Dramaten-skådespelerskan Elin Klinga lär ha sagt en gång i tiden att teater är en spegelbild av samtiden. Samma sak gäller förstås musik som konstform. Under det kalla kriget var fredsbudskapet någonting som slog an hos många. I början av 1980-talet blev den då 17-åriga Nicole en fredsängel när sjöng om att hon önskade fred över hela jorden. Det skulle inte dröja många år förrän hennes önskan infriades på hemmaplan när muren, som delade det tyska folket, föll.
I efterhand kan man fundera på om inte Nicole fyllde samma funktion i den globala elitens propagandamaskin som vår tids allra största klimatfundamentalist: den 16-åriga Greta från Stockholm. För det är nästan som om Greta Thunberg följer samma slags manuskript som Nicole gjorde en gång i tiden.
A bit of peace, a bit of dreams
And that people won’t cry as often
A bit of peace, a bit of love
May I never lose hope againI know my songs won’t help very much
I’m just a girl who says what she feelsNicole – ”A bit of peace” (Ein bißchen Frieden) – text och musik av Ralph Siegel och Bernd Meinunger
Lyrics powered by Eurovision World
I årets EU-valrörelse kommer man få höra vänsterliberaler som Jan Björklund och Karin Karlsbro tala om EU som ett fredsprojekt. Men synar man deras påstående i sömmarna håller det inte ihop. Aldrig har de europeiska folken gått en sådan oviss framtid till mötes som i vår tid. Larmrapporterna duggar som spön i backen att utomeuropeiska bidragsmigranter – maskerade som flyktingar – utsätter de europeiska värdbefolkningarna för övergrepp i stor skala. Terrorn har krupit innanför Sveriges gränser.
De senaste dagarna har en film fått stor spridning i sociala medier. Filmen visar hur några unga invandrare lever rövare i det lilla samhället Kil eftersom polis och socialtjänst inte gör sitt jobb. En svensk pappa skriver förtvivlat på Twitter att han tillbringat kvällen på akuten på grund av att den 12-årige sonen blivit misshandlad när han var snäll och försökte stoppa en 16-17 årig från att trakassera en förståndshandikappad man.
Likadant ser det ut i andra västeuropeiska länder som tagit emot allt för många utomeuropeiska migranter. Otryggheten för vanligt folk växer för var dag i migrationsströmmarnas spår. För många européer, inklusive svenskar, är länder som Ungern och Polen den sista utposten när våra egna länder dukar under på grund av skadlig asyl- och invandringspolitik.
Till sist fick britterna nog av fredsprojektet EU. De valde att lämna det sjunkande skeppet genom att göra en brexit.
What ya gonna do when your ship is sinking
And you’re crying out for help and just the seagull’s listening
In the dark of the night, in the middle of the fight
When you’re reaching out for something and there’s nothingBonnie Tyler – ”Believe In Me” – text och musik av Desmond Child, Lauren Christy och Christopher Braide
Lyrics powered by AZ Lyrics
I Frankrike har proteströrelsen De gula västarna lyckats få Emmanuel Macron att visa sitt rätta ansikte som despot. Tusentals fransmän har skadats under demonstrationerna – några har mist livet. Macron är globalisterna Annie Lööfs och Jan Björklunds förebild i EU-sammanhang.
Thousands arrested, hundreds injured and several dead. Macron's pro-EU government has cracked down violently on the #YellowVests movement for over more than six months now.
NO MAINSTREAM MEDIA COVERAGEpic.twitter.com/kH5xrABWsc
— Oh boy what a shot (@ohboywhatashot) 13 maj 2019
Samtidigt kritiserar holländaren Thierry Baudet samhällsutvecklingen i ett utspel på Twitter. Han pekar på den 16-åriga Greta från Stockholm för att illustrera att de nuvarande eliterna är konkursmässiga. För att kunna gå vidare vill han ersätta det nuvarande systemet med ett nytt. Baudet talar om alla blåmärken på samhällskroppen och menar att skadorna uppstått på grund av ett tidevarv i historien, vilket bäst kan liknas vid ett ”narcissistiskt pubertalt äventyr.”
Haha. Dat dit vroegrijpe Alice Miller-syndroom mag “speechen” in het Europees Parlement is de ultieme illustratie v/h failliet van de huidige elites. Laten we de kneuzen die meejanken met dit narcistisch pubertijdsperikel vervangen en verslaan. #FVD https://t.co/wkUs8teXpd pic.twitter.com/OAHzT3Nqfx
— Thierry Baudet (@thierrybaudet) 17 april 2019
Men Thierry Baudet är inte ensam på barrikaderna. Det verkar som att de europeiska folken bjuder på motstånd och gör revolt mot de gamla eliterna. Dagens unga tycks ha genomskådat maktens lögner.
Come on boys, come on girls
In this crazy, crazy world
You’re the diamonds you’re the pearls
Let’s make a new tomorrowCome on girls, come on boys
It’s your future it’s your choice
And your weapon is your voice
Let’s make a new tomorrow
TodayA Friend in London – ”New Tomorrow” – text och musik av Lise Cabble och Jakob Schack Glæsner
Lyrics powered by Genius
Sällan talar EU-förespråkarna om Europas rika kulturhistoria. Då måste man vända sig till stjärnskottet Thierry Baudet, ungraren Viktor Orbán eller dansken Rasmus Paludan. I tusentals år har de europeiska folken skapat nydanande konst, musik och teaterstycken. Några namn som fortfarande väcker beundran är Platon, Michelangelo och Mozart. Andra namn är ABBA, France Gall, Sandie Shaw och Celine Dion.
Anledningen till att det är möjligt att plocka ihop en spellista som i tid sträcker sig från 1950-talet och framåt – samtidigt som den rymmer musik från alla hörn och kanter i Europa – beror förstås på att ESC-bidragen är sprungna ur den europeiska musiktraditionen. Hur man än rumsterar om låtordningen harmonierar sångerna med varandra. Sådan är den europeiska kulturen.
Här är ett urval av Eurovision Song Contest-låtar som inte riktigt nådde hela vägen till toppen. Men som, i mitt tycke, tålt tidens tand.
Av Carl Gram
SCHWEIZ – Lys Assia – ”Refrain” (1956)
Allting började i Schweiz. Sångerskan Lys Assia, 94, representerade värdlandet Schweiz med bidraget ”Refrain” i den allra första upplagan av Eurovision Song Contest i Lugano. Hon vann tävlingen och de andra bidragen kom på delad 2:a plats. Året var 1956.
STORBRITANNIEN – Gina G – ”Ooh Aah … Just A Little Bit” (1996)
Australiensiskan Gina G, 48, representerade Storbritannien med poplåten ”Ooh Aah … Just A Little Bit” i Eurovision Song Contest 1996 i Oslo. Intresset var stort eftersom musikvideon spelades non-stop på musikkanalen MTV inför själva tävlingen. Trots all uppmärksamhet nådde det brittiska bidraget bara till 8:e plats i finalen.
RYSSLAND – Sergey Lazarev – ”You Are The Only One” (2016)
Sångaren, dansaren och skådespelaren Sergey Lazarev, 36, representerade Ryssland med låten ”You Are The Only One” i Eurovision Song Contest 2016 i Stockholm. Han slutade på 3:e plats i finalen. Lyssnar man på texten verkar den vara skriven som en duett – vilket märks ännu tydligare om man lyssnar på Lazarevs framförande av låten med den grekiska Eurovision Song Contest-vinnaren Elena Paparizou.
ITALIEN – Umberto Tozzi & Raf – ”Genti di mare” (1987)
Italienska popstjärnan Umberto Tozzi, 67, och den italienske sångaren och låtskrivaren Raffaele Riefoli, 59, representerade Italien med låten ”Genti di mare” i Eurovision Song Contest 1987 i Bryssel. Duon slutade på 3:e plats med ”Genti di mare.”
GREKLAND – Anna Vissi – ”Everything” (2006)
Anna Vissi, 61, är en cypriotisk sångerska som har deltagit i Eurovision Song Contest tre gånger, 1980, 1982 och 2006. Hon representerade Grekland med rockballaden ”Everything” i Eurovision Song Contest 2006 i Aten. Vissi slutade på 9:e plats i finalen.
STORBRITANNIEN – Bonnie Tyler – ”Believe In Me” (2013)
Bonnie Tyler, 67, representerade Storbritannien i Eurovision Song Contest 2013 i Malmö. Trots rockikonens stjärnstatus gick det inte så bra i själva finalen. Storbritanniens bidrag ”Believe In Me” hamnade på 19:e plats i finalen.
SVERIGE – Tommy Körberg – “Judy, min vän” (1969)
Tommy Körberg, 70, representerade Sverige med låten ”Judy, min vän” i Eurovision Song Contest 1969 i Madrid. Tommy Körberg kom på delad 9:e plats.
DANMARK – A Friend In London – ”New Tomorrow” (2011)
Indiepop- och rockgruppen A Friend In London (AFIL) representerade Danmark med låten ”New Tomorrow” i Eurovision Song Contest 2011 i Stuttgart. Bandet slutade på 5:e plats i finalen.
NORGE – Mørland & Debrah Scarlett – ”A Monster Like Me” (2015)
Sångaren och låtskrivaren Kjetil Mørland, 38, och sångerskan Debrah Scarlett, 25, representerade Norge i Eurovision Song Contest 2015 med låten ”A Monster Like Me” i Wien. Paret hamnade på 8:e plats i finalen.
FRANKRIKE – Natasha St-Pier – ”Je N’ai Que Mon Âme” (2001)
Natasha St-Pier, 38, representerade Frankrike med powerballaden “Je N’ai Que Mon Âme” i Eurovision Song Contest 2001 i Köpenhamn. Hon slutade på 4:e plats.
STORBRITANNIEN – Cliff Richard – ”Congratulations” (1968)
Sångaren och skådespelaren Sir Cliff Richard, 78, representerade Storbritannien i Eurovision Song Contest 1968 med låten ”Congratulations” i London. Bidraget kom på 2:a plats.
LUXEMBURG – Baccara – ”Parlez-vous français?” (1978)
Spanska discoduon Baccara (1977-1981) representerade Luxemburg i Eurovision Song Contest 1978 i Paris. Mayte Mateos och Maria Mendiola hade ett tyskt skivkontrakt med ett amerikanskt skivbolag och sjöng på franska för Luxemburg. Baccara slutade på 7:e plats.
SPANIEN – Mocedades – ”Eres tú” (1973)
Gruppen Mocedades representerade Spanien i Eurovision Song Contest 1973 i Luxemburg. Låten ”Eres tú” är skriven av kompositören Juan Carlos Calderón. Sången slutade på 2:a plats bakom Luxemburgs bidrag ”Tu te reconnaitras.”
SVERIGE – Claes-Göran Hederström – ”Det börjar verka kärlek, banne mej” (1968)
Claes-Göran Hederström, 73, representerade Sverige med låten ”Det börjar verka kärlek, banne mej” i Eurovision Song Contest 1968 i London. Bidraget kom på 5:e plats.
DANMARK – Birthe Kjær – ”Vi maler byen rød” (1989)
Schlagersångerskan Birthe Kjær, 70, representerade Danmark i Eurovision Song Contest 1989 i Lausanne. Hon kom på 3:e plats med låten ”Vi maler byen rød.”
VÄSTTYSKLAND – Dschinghis Khan – ”Dschinghis Khan” (1979)
Discogruppen Dschingis Khan representerade Västtyskland med låten ”Dschingis Khan” i Eurovision Song Contest 1979 i Jerusalem. Västtysklands bidrag kom på 4:e plats.
ITALIEN – Alice & Franco Battiato – “I treni di Tozeur” (1984)
Sångerskan Alice och kompositören Franco Battiato representerade Italien i Eurovision Song Contest 1984 i Luxemburg. Paret kom på 5:e plats med Italiens bidrag ”I treni di Tozeur.”
SPANIEN – Paloma San Basilio – ”La fiesta termino” (1985)
Sångerskan och skådespelerskan Paloma San Basilio, 78, representerade Spanien med balladen “La fiesta termino” i Eurovision Song Contest 1985 i Göteborg. Låten ”La fiesta termino” slutade på 14:e plats.
GREKLAND – Antique – ”(I Would) Die For You” (2001)
Popduon Antique representerade Grekland med låten ”(I Would) Die For You” i Eurovision Song Contest 2001 i Köpenhamn. Antique bestod av Elena Paparizou och Nikos Panagiotidis, som växte upp i Sverige. Bidraget ”Die For You” slutade på 3:e plats.
FRANKRIKE – Sandrine François – ”Il faut du temps” (2002)
Sångerskan Sandrine François representerade Frankrike i Eurovision Song Contest 2002 i Tallinn. Hon framförde balladen ”Il faut du temps (je me battrai pour ça).” Frankrikes bidrag slutade på 5:e plats.
Texten uppdaterad med fullständig spellista per 14 januari 2020.
Källa: Wikipedia