Karolinska varslar 550 anställda

Karolinska universitetssjukhuset meddelade på tisdagen att man tvingas varsla 550 anställda för att få ekonomin i balans. Enligt sjukhusledningen beror den krisande ekonomin på att kostnaderna har skenat iväg samtidigt som produktiviteten minskat.

newsgram | Nynäshamn 14 maj 2019

| DEMOGRAFI | Sjukvården i huvudstadsregionen befinner sig i fritt fall. För på tisdagen blev det känt att Karolinska universitetssjukhuset varslar 550 anställda. Enligt sjukhusledningen har kostnaderna skenat iväg samtidigt som produktionen har minskat.

Karolinska får inte budgeten att gå ihop. Foto: Bertil Ericson / TT

Karolinska universitetssjukhuset har 15 800 anställda på storsjukhusen i Solna och Huddinge – av dem arbetar 7 procent inom administrationen. Varslet omfattar både chefer och medarbetare inom sjukhusets administration.

Karolinska befinner sig i ett ekonomiskt krisläge. För att ta ansvar för sjukhusets ekonomi är det här en nödvändig åtgärd, men vi kommer att värna vårdverksamheten. Jag förstår att det skapar mycket oro för många medarbetare, men vi behöver ta kontroll över situationen, säger sjukhusdirektören Björn Zoëga i pressmeddelandet.

Han uppger för Dagens Medicin att de 550 tjänsterna som varslas utgör en fjärdedel av den personal som i dag arbetar med administration på Karolinska universitetssjukhuset. Det är dock oklart vilka tjänster som kommer att försvinna. Först måste universitetssjukhuset göra en konsekvensbedömning, samt facklig samverkan, innan man kan säga hur många och exakt vilka medarbetare kom kommer att beröras av varslet. Det här är en process som kan ta några månader, uppger sjukhusledningen.

Tittar man på befolkningsstatistik från SCB ser man att Karolinska universitetssjukhusets upptagningsområde,  Stockholms län, haft en kraftig befolkningsökning motsvarande drygt 20 procent från 2006 till 2018. I reella tal har befolkningen i huvudstadsregionen ökat från 1 918 104 invånare (2006) till 2 344 124 invånare (2018) – eller en befolkningsökning på 426 020 invånare.

Traditionellt sett använder samhällsplanerare befolkningsprognoser för att skissera framtida behov av bland annat offentliga transporter, sjukvård, skola och bostäder. Finns det inga siffror på hur många illegala invandrare eller asylsökande som vistas i olika delar av landet – då kan man heller inte göra några träffsäkra prognoser.

Hur hanterar SCB personer som är folkbokförda på annat håll i landet, men vistas i Stockholms län, eller är illegala invandrare och har tillgång till vård som papperslösa?

De ingår inte i befolkningen i Stockholms län. Då befolkningsstatistiken bygger på folkbokföringsort. Om vi säger att en person är folkbokförd i Skåne till exempel, men de facto bor i Stockholm så är ju det en undertäckning på befolkningen i Stockholms län, säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB, till newsgram.

Han fortsätter.

Vad gäller papperslösa eller även asylsökande ingår inte de heller i befolkningen för att de inte är folkbokförda och därför inte fångas in i befolkningsstatistiken.

Om SCB ska försöka skatta felaktig folkbokföringsregion eller personer som uppehåller sig illegalt i landet behövs en massa antaganden som ökar osäkerheten över kvalitén. Enligt Tomas Johansson bor de flesta i Sverige där de är folkbokförda. När det gäller gruppen illegala invandrare och asylsökande hänvisar han till Region Stockholm och Karolinska universitetssjukhuset för att få fram siffror på hur många det kan röra sig om samt kostnaden för deras vårdbehov.

Karolinska universitetssjukhusets ackumulerade resultat för april månad visar på ett underskott på 620 miljoner kronor, skriver sjukhuset i pressmeddelandet. Trots att Region Stockholm har skjutit till 725 miljoner kronor visar beräkningar att Karolinska måste spara drygt en miljard kronor under 2019 för att få ekonomin att gå ihop.

Förutom varslet kommer sjukhuset också se över hyres- och IT-kostnader för att få ekonomin i balans.

Av Carl Gram