Brottsförebyggande rådet vill undersöka personrån bland unga i en ny studie – detta för att finna svaret på om gärningspersoner och offer har svensk eller utländsk bakgrund.
newsgram | Nynäshamn den 25 november 2020
| ARV OCH KULTUR | Brottsförebyggande rådet, Brå, har dragit igång en ny kartläggning kring personrån för att utröna frågan huruvida gärningspersoner och offer har en svensk eller utländsk bakgrund. Förra året polisanmäldes 7741 personrån vilket är den högsta siffran på tio år.
Vågar Brottsförebyggande rådet använda en korrekt vetenskaplig definition av vem som är svensk respektive utlänning när man granskar ungdomsrån? Foto: PELLE T NILSSON / SPA
Brå:s utredare kommer använda en definition där utlandsfödd är en person med två föräldrar födda utomlands eller med åtminstone en förälder född i Sverige. Problemet med denna definition är att andra- och tredjegenerationens invandrare (eller ännu längre bakåt i tiden) födda i Sverige kommer behandlas som svenskfödda i Brå:s rådata vilket gör att slutresultatet riskerar att bli gravt missvisande.
Vi kommer att titta på det men sen vet vi ju inte vilka svar vi får. Men där det finns en identifierad gärningsperson kommer vi absolut att titta på bakgrund, säger Maria von Bredow, utredare på Brå, till SVT.
Hon menar att både de som begår och utsätts för ungdomsrån kommer från socioekonomiskt utsatta områden, och att alla personrån inte anmäls till polisen i invandrarberikade bostadsområden. Hennes resonemang kan tolkas som att svenskar är mer anmälningsbenägna än utlänningar.
Det är därmed mycket troligt att vår redovisning av andel med svensk/utländsk bakgrund bland brottsutsatta och misstänkta inte fullt ut återspeglar verkligheten, säger Maria von Bredow.
Av Carl Gram
Regler för kommentarer:
Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.