Personligt: Rasmus Jarlov

Medan svenska politiker tycks ha bestämt sig för att förvandla Sverige till oigenkännlighet på kortast möjliga tid, så strävar danska politiker efter att utveckla det Danmark som skapats under många hundra år och göra det ännu bättre. ”Som politiker kan man inte tillåta sig att ändra ett samhälle från grunden på 10-20 års tid. Den rätten har man inte heller i Sverige”, säger den konservative politikern Rasmus Jarlov.

I veckans personporträtt träffar Dispatch International de Konservatives framtidshopp, folketingsledamoten Rasmus Jarlov. Den snart 39-årige danske politikern föddes och växte upp i Århus på Jylland och flyttade senare till Köpenhamn för att studera till ekonom på Copenhagen Business School. I många år var Rasmus Jarlov politisk ledare för De Konservative i Köpenhamn. Perioden 2010-2011 var han medlem i Folketinget som ersättare för den dåvarande EU-kommissionären Connie Hedegaard innan han invaldes på eget mandat till Folketinget 2015.

För oss svenskar är Rasmus Jarlov mest känd som en orädd dansk politiker som vågar säga vad han tycker om det allt mer allvarliga läget i Sverige. Efter att ha beskådat en svensk partiledardebatt beskrev Rasmus Jarlov tv-debatten på  Facebook, som en rysare och att Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson framstod som den enda förnuftige svenske politikern i sällskapet. Lika frispråkig är Rasmus Jarlov på Twitter. I en populär tweet avfärdar den konservative politikern svenska regeringens vädjan om att övriga EU-länder ska ta emot svenska flyktingar som ett dåligt förslag.

Samtidigt som han är stolt över dansk kultur och identitet så vårdar han sitt intresse för andra länder och kulturer vilket har förärat honom utmärkelsen som den dansk i hans åldersgrupp som har besökt flest länder i världen. Hittills har det hunnit bli 129 stycken.

Veckans personporträtt handlar om ideologin konservatism, som Jarlov tror benhårt på, trots att hans parti är Folketingets minsta, om de ideologiska skiljelinjerna mellan dansk och svensk politik och vår tids allra största utmaning: Den pågående flyktingkrisen i Europa.

Hur kan konservatism bli en politisk motkraft till socialism och liberalism?

En konservativ tanke är att bevara samhället och förbättra det. Men man kan inte tillåta sig att göra om ett samhälle på en generation. I samhällsdebatten står konservatism för stabilitet och långsam samhällsutveckling. Konservatism är samhällsbevarande. Därför är vi motståndare till den stora folkutbytespolitiken. Den medför instabilitet och drastiska samhällsförändringar. Vi tycker att socialister och liberaler ofta har flyktiga tankar om stora revolutioner och stora samhällsförändringar. Medan vi tycker: Det har ni inte lov till. Det är inte ert land. Det tillhör folket och tillhör en lång tradition och historia som man ska vara lojal mot.

Vilket mandat har politiker från väljarna för att genomdriva stora samhällsförändringar?

Man kan inte tillåta sig som politiker att ändra ett samhälle från grunden på 10-20 års tid. Det rätten har man inte heller i Sverige. Man kan som politiker inte ta sig friheten att på en generation fullständigt förändra ett land till någonting helt annat jämfört med vad landet har varit de senaste 500 åren.

Socialister och liberaler ser ofta konservativa som sin politiska huvudfiende.

Det är några som gör det. Det kan jag mycket väl förstå. Det finns några som önskar göra om samhället till något helt annat. Så står några andra där och säger: Det har ni inte rätt att göra. Därför kan jag mycket väl förstå att våra politiska motståndare irriterar sig på oss.

Undersökningar visar att unga danskar gärna vill rösta konservativt. Varför lyckas inte De Konservative fånga upp intresset hos denna väljargrupp?

En bra fråga, men i verkligheten finns det många konservativa partier i Danmark. Dansk Folkeparti är på många områden ett mycket nationalkonservativt parti, samtidigt som det är ett socialdemokratiskt parti om man tittar på deras ekonomiska politik. Vi är fortfarande det enda parti som i ekonomi, utlänningspolitik och kultur är konservativa. Men Dansk Folkeparti liksom regeringspartiet Venstre har många konservativa element i sig. Vårt låga väljarstöd är inte ett nederlag för konservatismen. Det är bara ett nederlag för vår politik.

En skillnad mellan Danmark och Sverige kan alltså vara att Danmark är ett konservativt land, medan Sverige är ett liberalt land?

Moderaterna som är vårt systerparti i Sverige är ju mycket mera liberala. Det är ett liberalkonservativt parti kan man säga. Vi är inte överens om utlänningspolitiken. Där är vår politik annorlunda än deras. Men på den ekonomiska politiken är vi överens med Moderaterna. Vi har faktiskt varit mycket imponerade av deras skattereformer och att de har haft förmåga att skapa en sund ekonomi i Sverige. Men vi tycker som sagt helt annorlunda om hur utlänningspolitiken ska se ut.

Vad tycker du om de svenska reglerna med id-kontroll på Kastrup? Vilka konsekvenser får det för Danmark?

Vi räknar förstås med att det blir fler asylsökande i Danmark eftersom en del kommer att avvisas av Sverige. Därför tycker jag att man borde göra samma sak i Danmark och införa gränskontroller. Men det vill inte vår regering. Trots att alla länder inför gränskontroller.

Hur blev det så här?

Problemet är flyktingkonventionerna som säger att vi ska ge asylskydd till folk. Hade vi inte haft flyktingkonventionerna så hade vi inte behövt göra villkoren dåliga. Då hade vi kunnat nöja oss med att säga att vi tar emot 5 000 eller 10 000 asylsökande årligen. Då kan vi behandla dem väl. Nu är vi tvungna att behandla dem illa. Behandlar vi dem väl så kommer det 7 000 eller 30 000 asylsökande extra. De här människorna hör om goda villkor i olika länder. Vi kommer att hamna i en situation där vi ger väldigt dåliga villkor bara för att skrämma folk bort. Trots åtstramningarna är det fortfarande mer attraktivt att komma till Danmark än att stanna kvar i exempelvis Pakistan.

Vad kan man göra åt flyktingkonventionen?

Man kan träda ur dem. Jag tror att flyktingkonventionerna kommer att hamna under mycket stark press den närmaste framtiden. I de franska valen med Front Nationals framgångar kan man se att folk är trötta över det kommer så många flyktingar till Europa. Stora problem uppstår med sociala spänningar i samhället.

Vad kommer att hända?

Antingen gör vi upp med flyktingkonventionerna så att vi säkrar att Europa själv kan bestämma hur många som ska komma hit. Eller så fortsätter allt som tidigare och vi får starka sociala spänningar och sammandrabbningar i Europa. Därför hoppas jag på det första alternativet.

Kan Danmark ensamt överge flyktingkonventionerna?

Realistiskt sett tror jag inte att det finns en politisk vilja att få Danmark att träda ur flyktingkonventionerna. Danmark är ett för litet land. Men länder som Frankrike eller Storbritannien har styrka nog att träda ur. När det första landet överger flyktingkonventionerna, så kommer andra länder att följa efter.

Vilket betyg vill du ge svensk flyktingpolitik?

Svenskarna har röstat sig till den nuvarande situationen. I Sverige har de flesta partierna propagerat för öppna gränser. Som medborgare måste man sätta press på sina politiker och politiska partier. Det är otroligt att två folk med en sådan gemensam kultur som Danmark och Sverige har, kan ha så annorlunda politisk debatt om något så viktigt som ett lands framtid. I Danmark har vi haft debatten i 30 år. Men det verkar som om den kom igång först i år i Sverige.

Vilket manöverutrymme har regeringar att föra nationalistisk politik inom ramen för EU?

Det finns plats till det. I förhållande till flyktingkrisen så handlar den inte om EUs regler. Utan om FNs flyktingkonventioner och europeiska människorättskonventionen. Det är där man ska göra ändringar. Om det bara hade handlat om EUs regler så hade vi kunnat avvisa folk och föra vår egen utlänningspolitik. Men det har aldrig varit meningen att öppna gränser i EU ska vara öppna för att flyktingar och sociala klienter fritt ska flytta runt. De reglerna kom till för att säkra att kvalificerad arbetskraft kan röra sig dit det finns störst behov av dem. Det är en god princip att saknar vi lärare i Danmark så kan det komma hit lärare från Sverige och hjälpa oss. Om ett land tar emot många flyktingar som till exempel vårt grannland Sverige så har det funnits funderingar på om de flyttar till Danmark. Men vi har inte sett en sådan utveckling. I stället visar det sig att flyktingar stannar kvar där de har bestämt sig för att bosätta sig.

Vad tycker du om att den svenska regeringen först bedriver en signalpolitik som lockar hit flyktingar för att sedan kräva att flyktingarna ska portioneras ut till andra EU-länder?

Jag tror att flyktingarna kommer att stanna kvar i Sverige. Danmark har en särstatus liksom Irland och Storbritannien i EU som gör att vi inte är med i EUs gemensamma asyl- och flyktingpolitik. Därför går det inte att tvinga Danmark att ta emot flyktingar från andra EU-länder. I Sverige ska man vara medveten om att bilden av Danmark som ett mycket flyktingfientligt land inte stämmer överens med verkligheten. Vi har tagit emot väldigt många flyktingar. Vi har tagit emot betydligt fler flyktingar än det genomsnittliga EU-landet. Ibland låter det i debatten mellan Danmark och Sverige som om Danmark inte alls tar emot några flyktingar, när det egentligen handlar om att Sverige har tagit emot så många fler. Det beror på att Sverige är ett extremt land inte på att Danmark är extremt.

Den svenska regeringen tycks inte förstå att ju fler flyktingar man tar emot desto fler väljer att komma hit.

Folk har en uppfattning om att det finns ett fast antal flyktingar. Tar man emot dem så är det slut. Det är inte sant. Tar man emot ett visst antal flyktingar så kommer det minst lika många fler extra. Det måste man förstå.

Hur kan Danmark och andra nordiska grannländer skydda sig om allt går åt skogen i Sverige?

Detta är ett svenskt problem och en svensk utmaning. I Danmark bekymrar vi oss inte så mycket för att Sverige ska falla samman det är ett svenskt problem. Men jag hoppas förstås på det bästa för Sverige.

Hur ser du på framtiden för Sverige?

Det kanske behövs en chock för att Sverige ska vakna upp? Kanske har det kommit en tillräckligt stor chock nu? Flyktingkrisen gör att man kanske kan förstå att Sverige kollapsar om tio år om ingenting görs nu för att rädda situationen.

Av Carl Gram & Ingrid Carlqvist

Artikeln ursprungligen publicerad av Dispatch International 12 februari, 2016.