I flera år har utländska medier och Europaparlamentsledamöter anklagat Danmark för att behandla de asylsökande omänskligt. Nu visar en IMF-rapport att Danmark och Sverige är de två länder som spenderar mest på asylpolitiken minst satsar Belgien och Luxemburg.
Sverige och Danmark är de två länder som de senaste åren har lagt mest pengar på asylmottagande i relation till ländernas totala ekonomi, rapporterar danska Politiken. För 2014 och 2015 låg de svenska och danska utgifterna för inkvartering, mat, utbildning, aktiveringsinsatser och hälsovård betydligt högre än andra europeiska länder och avstånden till andra länder verkar bli ännu större i år.
Det visar en rapport som Internationella Valutafonden, IMF, offentliggjort om vilken ekonomisk påverkan asylmottagandet har för olika europeiska länders utgifter för asylmottagning. Enligt IMF kommer Sverige 2016 stt spendera 1,0 procent av bruttonationalprodukten på asylsökande. Det är dubbelt så mycket som förra året och skyhögt över alla andra EU-länder.
Danmark, som kommer på andra plats på listan, spenderar bara drygt hälften så mycket som Sverige 0,57 procent av bruttonationalprodukten i år. I reella pengar motsvarar detta cirka 11,5 miljarder danska kronor. I dessa utgifter ingår också kostnader för integrationsprogram när flyktingar skickas ut till danska kommuner som finansieras av den danska staten. På tredje- och fjärdeplats ligger Finland och Tyskland som förväntas spendera 0,37 och 0,35 procent av sin bruttonationalprodukt på asylsökande. I botten på listan ligger Frankrike som endast spenderar en tiondel av det man gör i Danmark. Andra rika länder som Belgien och Luxemburg hamnar också långt ned på listan.
Enligt Thorkild Poulsen, asylchef i danska Jammerbugt kommun, som driver flera flyktingboenden, motsvarar asylmottagandet i Danmark villkoren i de andra nordiska länderna.
Jag tycker att vi ger ett ordentligt och anständigt erbjudande till asylsökande. Vi ger ett ordentligt paket med undervisning av barn och vuxna, hälsovård och jag tycker också att boendeförhållanden är tillräckliga, säger Thorkild Poulsen.
Och det kan inte de nya tältlägren i Danmark ändra på.
Folk säger till oss att de hellre bor i tält med 8 män än i en sovsal med 50 män, säger han.
De senaste åren har Danmark tvingats försvara sig mot kritik från utländska medier och medlemmar av Europaparlamentet, som anser att Danmark utsätter asylsökande för en omänsklig behandling. Mätt utifrån pengaförbrukningen finns det dock ingenting som tyder på att dessa människor behandlas illa i Danmark.
IMFs analys visar för 2014, då antalet asylansökande ännu inte vuxit så våldsamt, låg Danmark och Sverige ändå i topp.
Inget tyder på att Danmark har valt en speciellt billig modell för asylansökande, säger Torben Tranæs, forskningsdirektör på SFI.
Han har tittat närmare på vad utomeuropeiska invandrare och flyktingar kostar det danska samhället, efter att de fått uppehållsrätt och blivit en del av det danska samhället. I 2014 uppgick de offentliga nettoutgifterna till utomeuropeiska invandrare till 16,6 miljarder danska kronor. En utgift som framförallt uppstår för att det är färre utomeuropeiska invandrare som kommer in på arbetsmarknaden.
Enligt Torben Tranæs ligger siffrorna på samma nivå i dag. Totalt sett kommer Danmark att spendera 28 miljarder danska kronor i år på att ta emot asylansökande och utomeuropeiska invandrare.
Vi kan se att om antalet utomeuropeiska invandrare och flyktingar stiger med 5 000 personer kommer de offentliga utgifterna att öka med 2,1 miljarder danska kronor, om man utgår från en genomsnittsgrupp. Om det endast handlar om flyktingar blir det ännu dyrare, säger Torben Tranæs.
En inte särskilt vågad gissning är att Danmark kommer att dra ner sina asylutgifter kraftigt när den nya lagen träder i kraft. Läs mer om den här.
Av Carl Gram
Artikeln publicerades ursprungligen av Dispatch International 27 januari, 2016.