I Danmark erkänner nu den danska regeringen att man har misslyckats med invandringspolitiken. På torsdagen presenterade statsminister Lars Løkke Rasmussen den så kallade ”ghettoplanen” för att utplåna parallellsamhällen i Danmark – och bättre absorbera utomeuropeiska invandrare in i det danska samhället.
[newsgram – Nynäshamn 1 mars 2018]
Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen, Venstre, lanserade tillsammans med sju statsråd den danska regeringens 22 punkter för att komma tillrätta med social oro i danska invandrarghetton. I korthet handlar strategin om målinriktade lösningar skräddarsydda för att komma tillrätta med specifika problem i danska invandrarghetton. Detta är Danmarks sjätte ghettoutspel sedan 1994. Parollen denna gång är ”Ett Danmark utan parallellsamhällen – inga ghetton i 2030”.
På bara en generation har vårt land blivit förändrat. Det utmanar sammanhållningskraften, sa Lars Løkke Rasmussen i kommunhuset i Mjølnerparken.
Han fortsatte.
Slapp invandringspolitik har betytt, att vi i många år har släppt in fler, än vi har klarat av att integrera i det danska samhället. Vi har ställt för få krav.
Syftet med den danska regeringens strategi i invandringsfrågan handlar om att få ordning på hårt belastade bostadsområden, där arbetslösheten är hög, utbredd brottslighet och många invånare som är av utomeuropeisk härkomst. Den så kallade ghettoplanen innehåller total 22 punkter. Från ett svenskt perspektiv kan vissa utspel ses som radikala – men i Danmark betraktas de som nödvändiga för att komma tillrätta med förekomsten av parallellsamhällen.
Bland de mest uppseendeväckande förslagen är införandet av så kallade straffzoner, där straffen för viss brottslighet kan fördubblas om de begås i hårt drabbade bostadsområden. Invandrare som flyttar till ghetton får avdrag på kontanthjälpen. Ett annat förslag handlar om språkkrav för förskolebarnen i ghetton – för att kunna börja 1 klass i den danska grundskolan måste barnen klara av ett språkligt prov i danska. För i den danska regeringens utspel i invandringsfrågan omfattas också de yngsta barnen.
Vi måste jobba hårt om vi ska kunna ge barnen en bra start i livet. Men hårdare krav är inte det enda. Vi måste också se till att kvalitén i de obligatoriska sysselsättningarna under dagen är så pass bra att barnen får tillräckligt till livs för att kunna klara sig språkligt, personligt och socialt, sa barn och socialminister Mai Mercado, De Konservative.
Av Carl Gram