En forskningsrapport visar att Brå:s rapporter styrs av politiska och ideologiska överväganden. Nu har justitieutskottet bjudit in dess generaldirektör Björn Borschos och författarna bakom studien till nästa sammanträde – detta för att höra hur myndigheten arbetar.
newsgram | Nynäshamn den 17 december 2019
| POLITISK KRIS | Justitieutskottet fattade på tisdagen beslutet att kalla till sig Brå:s generaldirektör Björn Borschos och författarna bakom granskningsrapporten ”Går det att lita på Brå?” till nästa sammanträde.
Justitieutskottet beslutade idag att till nästa sammanträde bjuda in både generaldirektören för BRÅ samt författarna bakom granskningsrapporten. Det är viktigt att expertmyndigheter speglar verkligheten på ett korrekt och objektivt sätt.
— Johan Forssell (@JohanForssell) 17 december 2019
Bakgrunden till kallelsen är att forskare vid Linköpings universitet under måndagen släppte en rapport som avslöjar att Brå (Brottsförebyggande rådet, reds. anm.) styrs av politiska och ideologiska motiv, vilket i sin tur färgar av sig på myndighetens rapporter.
Tänk vilken skillnad några år kan göra. pic.twitter.com/ubs6RgTcuw
— Fria Tider (@friatider) 17 december 2019
Då väntar vi på att man ställer frågan om exakt vem och vilka det är som har pressat individerna på BRÅ till att ändra rapporter och slutsatser.
Det är inte en abstrakt händelse. Har man ändrat information inför val ska ansvariga ställas inför rätta. Ett mycket allvarligt brott.
— Edward Nordén (@Edward_Norden_) 17 december 2019
En känd Twitterprofil pekar på att vänstern nu försöker försöker skademinimera genom att kritisera forskarrapportens kritik mot Brå.
Vem hade kunnat ana att vänstern skulle ifrågasätta kritiken mot BRÅ, om att de mörkat alt. vinklat i studier… https://t.co/JBa1NPxT6E
— Inspektör Falafel (@Insp_Falafel) 17 december 2019
Rönen har fått stor uppmärksamhet på sociala medier eftersom den bekräftar den gängse bilden att etablissemanget och vanligt folk lever i skilda världar. Exempelvis avfärdas den socioekonomiska förklaringsmodellens frontfigur Jerzy Sarnecki regelmässigt av många som Sveriges motsvarighet till ”Bagdad Bob.”
Linköpingsforskarna har intervjuat anställda och tidigare anställda på myndigheten – dessa berättar bland annat:
Ett flertal intervjupersoner vittnar bland annat om hur Brås ledning direkt utsatt dem för påtryckningar för att ändra rön som av politiska, ideologiska eller andra skäl inte varit önskvärda.
Studien ”Går det att lita på Brå?” – Linköpings universitet
En före detta anställd vittnar om att:
Om det var så att resultat inte gillades så blev det censur, tillrättaläggande av resultat, nedtoning av resultat och att man lyfte fram andra delar av en studie som inte var så känsliga eller kunde visa på ett positivt resultat.
En annan före detta anställd uppgav:
Jag känner till många exempel där chefer/generaldirektören lagt sig i rapporter på grund av att resultat inte varit önskvärda. Det kan ha berott på att politiker satt en press eller att myndighetschef vet vad departementet tänker, tycker och vill.
Forskarna konstaterar att det är svårt för Brå att agera självständigt då myndigheten sorterar under justitiedepartementet.
Vår slutsats är att det finns en inbyggd spänning i förhållandet att en myndighet som lyder under justitiedepartementet samtidigt utför studier som rör detta departements kärnfrågor och att detta får konsekvenser för tillförlitligheten i yttranden och rapporter från Brå.
Forskargruppen består av Stefan Holgersson, Ossian Grahn och Malin Wieslander. De arbetar på institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.
Av Carl Gram