En tradition inför julen är att damma av gamla andliga sånger som därmed får nytt liv. En sådan svensk julsång är ”Nu tändas tusen juleljus” från 1898.
newsgram | Nynäshamn den 22 december 2019
| JULETID | Ingen högtid tycks vara så rik på psalmer och julsånger som julen. Flera andliga sånger om julen har sitt ursprung i den senare hälften av 1800-talet. En sådan julsång är ”Nu tändas tusen juleljus” som är skriven av författarinnan Emmy Köhler år 1898.
Petter och Lotta kan inte låta bli att beundra julstjärnan i toppen på julgranen. Illustrationen är från Elsa Beskows barnbok ”Petters och Lottas jul.” Beskow levde samtidigt som Emmy Köhler. De var pionjärer på sin tid och bägge använde julen som motiv i deras konstnärskap. Illustration: Elsa Beskow © Barnbokhandeln / Bokmalen
”Nu tändas tusen juleljus” är den klassiska julsången. Den blev genast populär i Sverige. Texten handlar om att tusen juleljus tänds överallt på jorden som åminnelse över Jesu födelse för 2 000 år sedan i staden Betlehem i dåvarande Palestina.
Egentligen vet ingen riktigt när på året som Jesus föddes. Trots att romarna hade folkräkning i dåtidens Palestina. Men det har inte hindrat kyrkan från att göra den mörkaste tiden under året till den tid i kyrkoåret som manifesterar tidpunkten för Jesu födelse.
I historieböckerna kan man läsa att det gick ganska fredligt till när Ansgar kristnade Sverige. I verkligheten var det nog tvärtom. Folk tjurade, knöt näven i byxfickan och höll tyst samtidigt som man behöll fornnordiska hedniska seder. Fastän överheten ville något helt annat.
Gräver man i kristendomens historia i Sverige upptäcker man ganska snabbt att urgamla fornnordiska traditioner har fått en kristen klädesdräkt. I vår tid är svenskarnas viktigaste högtider firandet av midsommar, Lucia och julen. Men egentligen är dessa högtider fornnordiska traditioner som den kristna kyrkan försökte få våra förfäder att upphöra med.
hade inte varit svenskar utan vare sig den forna seden eller kristendomen. Det är blandningen av dessa under åtminstone tusen år som format vår identitet. Man kan vara hur kristen som helst men man måste ändå fatta att den forna seden genomsyrar stora delar av våra liv och ➡️
— Dan Eriksson (@erikssondan) 22 december 2019
Trots alla påbud ovanifrån fortsatte våra svenska förfäder att samlas regelbundet på året när solen stod som högst på himlen eller när mörkret var som allra mörkast. Till sist tvingades den katolska kyrkan att hitta på kristna förklaringar till varför svenskarna envisades med att hålla liv i dessa urgamla fornnordiska traditioner.
Av Carl Gram
Regler för kommentarer:
Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.