Många svenska kommuner kan vara tickande ekonomiska bomber. Lockade av statens etableringsstöd för flyktingar tar exempelvis Finspångs kommun emot ett 50-tal nyanlända varje år. Om det slutar i plus eller minus har politikerna inte räknat ut. ”Nej, vi tar emot flyktingar för att upprätthålla global fred”, säger kommunalstyrelsens ordförande i Finspång, socialdemokraten Anders Härnbro.
Migrationsverket bedömer att 110 500 personer kommer till Sverige under 2013 som asylsökande, anhöriginvandrare eller ensamkommande barn/ungdom. Hittills under 2012 ligger bifallsandelen för asylärenden på 49 %. Runt om i Sverige sprider sig en oro över den stora tillströmningen och vad den kommer att kosta.
Flera kommuner och landsting har aviserat skattehöjningar. I Östergötland höjs landstingsskatten med 65 öre mest i hela landet. Trots stora framtida investeringsbehov har Östergötland bestämt sig för att ta emot 3 000 nyanlända flyktingar nästa år, en tredubbling från 2012.
Det är en stor utmaning att få fram alla platser, säger Pontus Karlbom, integrationssamordnare på Länsstyrelsen i Östergötland.
För att hitta bostäder åt 3 000 nyanlända för Länsstyrelsen diskussioner med alla kommuner i Östergötland. Man måste inte bara ha beredskap för flyktingarna utan dessutom för de anhöriga som kan komma två år efter att en person fått uppehållstillstånd i Sverige.
En av kommunerna är Finspång, som i många år har tagit emot nyanlända flyktingar i det specifika syftet att få mångfald i kommunen. Under 2011 slöt den anrika bruksorten en överenskommelse med Länsstyrelsen om att varje år ta emot 50 nyanlända. Men vad det kostar har man inte räknat ut.
Nej, vi har aldrig gjort en ekonomisk kalkyl på hur mycket en nyanländ kostar Finspångs kommun. Däremot har vi i våra verksamhetsplaner målsättningen att 80 procent ska vara i sysselsättning eller ha egen försörjning efter två år. Det målet uppfyller vi, säger kommunens flyktingsamordnare Suada Talic.
Under hösten har lokaltidningen Norrköpings Tidningar rapporterat att Finspångs kommun har problem med ekonomin. Sektorerna Bildning och kultur, Barn och ungdom samt Social omsorg går med rekordstora underskott drygt 54 miljoner kronor. För att komma tillrätta med dessa har den politiska ledningen (S+V+MP) flaggat för skattehöjningar, varsel om uppsägningar och åtgärdspaket inom de tre förlusttyngda sektorerna. Dispatch International ringde upp kommunstyrelsens ordförande för att ställa frågan:
Har Finspång verkligen råd med flyktingmottagandet?
De flesta kommuner med självkänsla tar emot flyktingar för att upprätthålla global fred, svarar Anders Härnbro, S, i Finspång.
Hur mycket denna insats för den globala freden kostar Finspångs skattebetalare vet han inte. Det viktiga för kommunstyrelsens ordförande är att alla invånare i kommunen, oavsett ursprung, ska behandlas lika. Ingen ska känna att han eller hon är en belastande utgiftspost i kommunens budget. Här handlar det inte om att ha råd, här handlar det om flyktingar. Och det finns etableringsbidrag i två år och sedan är flyktingarna inte nyanlända längre.
Härnbro syftar på etableringsreformen som lanserades hösten 2010 för att nyanlända snabbare skulle kunna försörja sig själva. För att få fler kommuner att ta emot asylsökande beslöt staten att kompensera dem för deras utgifter. Etableringsbidraget utbetalas under en tvåårsperiod och ska täcka kommunens kostnader de första 3,5 åren. Tanken var att de nyanlända under denna tid skulle skaffa arbete och därefter klara sig själva, men eftersom så få börjar jobba har resultatet blivit en dyr affär för många kommuner. Men i Finspång tror man på bättre tider:
Nyanlända som stannar kvar i Finspång blir ju en plus-post i budgeten. Det blir intressant att se hur allt utvecklat sig om två, fem år och tio år, säger Anders Härnbro.
Arbetsförmedlingen gjorde nyligen en utvärdering av etableringsreformen. Den visar att i oktober i 2012 hade en person av tio ett riktigt arbete och två hade arbete med statligt stöd. De andra sju är fortsatt arbetslösa och går in i jobb- och utvecklingsgarantin på Arbetsförmedlingen. På Arbetsförmedlingen Norrköping (som sköter etableringsuppdraget för Finspång), har man gjort en egen utvärdering.
Vi har omkring 400 inskrivna totalt. Åtta nyanlända flyktingar har fått jobb med anställningsstöd, ingen har gått vidare till jobb-garantin. Men från början av nästa år kommer en större grupp nyanlända att erbjudas inträde i jobb- och utvecklingsgarantin eller ungdomsgarantin som är nästa steg efter två år på etablering, säger Miguel Pizarro Godoy, sektionschef på Arbetsförmedlingen Norrköping.
Hur framgångsrik etableringsreformen varit i just Finspång kan han inte svara på. Utgår man från statistiken i Långtidsutredningen 2011 kan en smärtsam period vänta skattebetalarna. För när de statliga bidragen tar slut är det socialbidrag som gäller för de nyanlända. I Sverige tar det i snitt sju år för en man och tio år för en kvinna att skaffa jobb och försörja sig själva.
FAKTA/MIGRATIONSPOLITIK
Migrationspolitiken i Sverige har förändrats radikalt, från arbetskraftsinvandring under folkhemmets storhetstid till dagens flyktingmottagning. Då utgick man från att de asylsökande skulle få en tillfällig fristad i Sverige, nu förväntas de etablera sig här, vilket i sig försvårar ett återvändande.
Under arbetskraftsinvandringen jobbade fler utrikes än inrikes födda, eftersom de oftast hade arbete när de kom till Sverige. I dag är det tvärtom. Lägst sysselsättningsgrad har människor födda i Asien (51,7 %) och Afrika (54,2 %).
Källa: Långtidsutredningen 2011.
Av Carl Gram
Artikeln publicerades ursprungligen i Dispatch International 3 januari, 2013.