Hälften av alla arbetssökande är medelålders och äldre – ratas av arbetsgivarna

Färsk arbetslöshetsstatistik från Arbetsförmedlingen visar att närmare hälften av alla inskrivna arbetssökande har passerat 40-årsstrecket – trots detta är åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden ingenting som det talas om.

[NewsGram – Nynäshamn 1 januari 2018]

Åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden kan drabba alla – oavsett om man är svensk, man, kvinna eller invandrare. Yngre arbetssökande kan ratas av arbetsgivare redan som 30-åringar för att de har blivit för gamla för vissa typer av jobb. Vanligast är dock att arbetssökande råkar ut för åldersdiskriminering först i 40-årsåldern. Närmare pensionsålder är det nästan omöjligt för en arbetssökande att få ett nytt arbete.

Man blir bortsorterad för att man har en viss biologisk ålder, säger Peter Wråke, chef för rättsenheten arbetsliv vid DO, till NewsGram.

Att ålder är ett problem för den som söker jobb i Sverige visar statistik från Arbetsförmedlingen. I november förra året var 47 procent av alla inskrivna arbetssökande i åldrarna 40-64 år – eller 168 774 av totalt 361 357 inskrivna arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Trots dessa alarmerande arbetslöshetssiffror har åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden kommit i skymundan i samhällsdebatten jämfört med etnisk och könsdiskriminering.

Ett skäl kan vara att en del uppfattar det som mindre bekymmersamt att ålder påverkar rekryteringar än etnicitet och kön. Till exempel kan vissa resonera att äldre personer har exempelvis sämre utbildning och därför väljs bort, säger Stefan Eriksson, nationalekonom vid Uppsala universitet, till NewsGram.

I nyhetsrapportering och samhällsdebatt ges kvinnor och invandrare stor uppmärksamhet om de utsätts för diskriminering. En bortglömd grupp är medelålders och äldre arbetssökande som sorteras bort av arbetsgivarna när nya medarbetare ska anställas.

De anmälningar som kommer in till oss ger inte hela bilden av hur pass vanlig åldersdiskriminering är. Många gånger är det svårt att leda det i bevis. I en rekryteringssituation är det många parametrar som vägs in. Det går inte alltid att styrka att ålder är den avgörande faktorn, säger Peter Wråke.

För att ta reda på hur vanlig ålderism är på den svenska arbetsmarknaden satte Stefan Eriksson och nationalekonomen Magnus Carlsson vid Linnéuniversitetet igång ett fältexperiment om åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Tidigare har de granskat andra typer av diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i sina forskningsstudier.

Vi tyckte att det fanns en hel del som talade för att äldre diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden, men att det saknades bra studier. Vi tyckte också att frågan är viktig med tanke på att vi behöver få fler att arbeta längre upp i åldrarna. Det blir svårare att uppnå om arbetsgivare inte vill rekrytera äldre, säger Stefan Eriksson.

I juni förra året presenterade han och Magnus Carlsson en rapport om åldersdiskriminering från IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering – som visar att arbetssökande väljs bort av arbetsgivare redan från 40-årsåldern.

Fältexperimentet, som genomfördes 2015 och 2016, granskar svenska arbetsgivares respons på fiktiva arbetsökandes ansökningar utifrån ålder. I den aktuella arbetsmarknadsstudien skickade forskarna mer än 6000 fiktiva jobbansökningar till arbetsgivare som annonserat efter administratörer, kockar, lokalvårdare, restaurangbiträden, butikssäljare, företagssäljare och lastbilsförare – därefter sammanställde forskarna arbetsgivarnas svar, till exempel kallelser till anställningsintervjuer. Resultatet var nedslående.

IFAU-rapporten visar nämligen att arbetsgivarna oftare väljer bort medelålders och äldre arbetssökande. Chansen att bli kallad till anställningsintervju börjar falla redan i 40-årsåldern och minskar sedan mer med ökande ålder. Närmare pensionsåldern blir nästan ingen arbetssökande kallad till anställningsintervju. Sverige har sedan år 2009 en diskrimineringslag som förbjuder åldersdiskriminering. Endast ett fåtal fall har gått vidare till domstol eller förlikning.

Om diskriminering är svår att upptäcka är åldersdiskriminering synnerligen svårupptäckt. Man tänker inte lika ofta på sig själv utifrån ålder som till exempel kön, därför att positionen förändras och då förlorar man den viktiga grunden för att identifiera diskriminering, sa Clary Krekula, sociolog vid Karlstad universitet, till fackförbundstidningen Civilekonomen.

Stefan Eriksson menar att det kan vara svårt att skärpa lagstiftningen ytterligare för att komma tillrätta med åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Istället behöver synen på medelålders och äldres kompetens och arbetslivserfarenhet förändras.

Viktigare är nog att frågan om åldersdiskriminering lyfts upp i den allmänna debatten så att synen på äldre arbetskraft bli mer positiv. Det är viktigt att lång erfarenhet ses som en värdefull egenskap hos en arbetssökande, vilket inte alltid verkar vara fallet i nuläget. För att det ska ske måste frågan diskuteras mer, speciellt med arbetsgivare, säger Stefan Eriksson.

Han tillägger.

Om omfattande åldersdiskriminering förekommer blir det mycket svårare att få folk att arbeta längre. Äldre anställda kan behöva eller vilja byta jobb för att fortsätta arbeta, vilket försvåras om rekryterande arbetsgivare åldersdiskriminerar. Äldre som blir arbetslösa måste uppleva att de har en chans att få ett nytt jobb, annars ökar viljan att pensionera sig tidigt.

Av Carl Gram