Made in Sweden: SIDA-finansierade doktorander har nått toppositioner i Tanzania

Efter studier i Sverige har många SIDA-finansierade doktorander återvänt till hemlandet Tanzania. Nu sitter dom på topposter i regering, statsapparat och universitet – någonting som öppnar för affärsmöjligheter för det svenska näringslivet menar en grupp forskare.

(newsgram – Nynäshamn 21 juni 2018)

Under drygt 40 år har Sverige gett forskningsbistånd till Tanzania. Numera sitter ett stort antal personer på topposter som har doktorerat i Sverige rapporterar Sveriges Radio, SR. Ett human kapital som svenska universitet och företag ännu inte har kommit underfund med att dra fördel av fullt ut.

Av de som har studerat i Sverige finns det nu, tror jag, fyra ministrar och riksbankschefen har varit i Sverige. Det har bara blivit så, sade Inger Lundgren, som arbetar på den svenska ambassaden i Dar es Salaam, till SR. Hon ansvarar också för SIDAs forskningsbistånd till Tanzania.

Många av dom drygt 200 SIDA-finansierade doktoranderna har nått toppositioner i Tanzania. Några har återvänt till hemlandet Tanzania – medan andra har studerat på tanzaniska universitet som SIDA har stött ekonomiskt. Ett stort antal sitter alltså i regeringen och på andra topposter i statsapparaten och universitetsvärlden. Här kan dom påverka.

Även de SIDA/Sarec-finansierade doktoranderna som inte har stannat kvar i universitetsvärlden har ett stort inflytande i samhället, sade Mpoki Ulisubisya, statssekreterare på hälsodepartementet i Tanzania till SR.

Professor Florens Luoga – Tanzanias riksbankschef – har tagit sin master’s vid Lunds universitet 1991. Foto: GetPesa

SIDAs forskningsbistånd till Tanzania har granskats av flera oberoende forskare i universitetsvärlden. En av dom, Matti Tedre, professor i datavetenskap vid Östra Finlands universitet, menar att Sverige skulle kunna utnyttja SIDA-doktorandernas stora inflytande i Tanzania till att främja svensk exportindustri. Någonting som skulle kunna ge Sverige en konkurrensfördel.

Svenskar behöver bara lyfta på telefonluren och ringa. Men det här är också en resurs som svensk industri också skulle kunna använda, sade Matti Tedre.

Han får medhåll av en annan forskare som också har granskat det svenska forskningsbiståndet till Tanzania. Forskaren och historikern David Nilsson vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, talar om en gyllene chans till forskningssamarbeten och affärer.

Vi måste också förstå att använda det här. Vi måste ”casha in”. Vi gör inte det, sade David Nilsson.

Återvändarna kan fungera som en brygga mellan Sverige och Tanzania.

Här finns det en resurs som man har investerat i under 50 år från svenskt håll, konstaterade Måns Fellesson, tidigare seniorforskare på Nordiska Afrikainstitutet – numera verksam på UNHCR.

Av Carl Gram