Recension: ”Rid i natt!” – Vilhelm Moberg

av | 6 september, 2018

Tolv självägande bönder i en liten småländsk by 1650 tvingas gå på dagsverke hos den tyske adelsmannen Klewer för att betala av gamla skatteskulder. Bonden Svedje gör uppror mot fogdens män som tysken har skickat – men han tvingas på flykt i skogarna runt den lilla byn Brändebol.

newsgram | Nynäshamn 6 september 2018

Författaren, dramatikern och debattören Vilhelm Moberg (red. 1898-1973) har skrivit flera verk som räknas som milstolpar inom svensk litteratur. Många har säkert hört talas om ”Utvandrarserien” från 1949-59. Den handlar om några smålänningar som utvandrar från södra Småland till Minnesota, USA, i mitten av 1800-talet. Hans allra första roman ”Raskens” handlar om soldaten Gustav Rask och hans fru Ida och deras liv på ett soldattorp i sydöstra Småland. Än i dag finner många svenskar mening i de berättelser som Vilhelm Moberg ville förmedla till läsarna.

Pjäsen “Rid i natt” uppfördes på Dramaten 1942 – samma år filmatiserade regissören Gustaf Molander Mobergs roman till en film. Foto: Albert Bonniers Förlag

Den här recensionen handlar om romanen ”Rid i natt!” från 1941. Handlingen är förlagd till en småländsk by i mitten av 1600-talet.

Från sin åker kunde Ragnar Svedje se ut över Brändebols by, där den låg med husen i sin mitt och tegarna runt omkring. Byn bestod av tolv gårdar, som räknade tillhoppa tre skattehemman.” Sidan 10, ”Rid i natt!” – Vilhelm Moberg

En dag vill den tyske adelsmannen Bartold Klewen att bönderna ska betala skatt till honom, men det har varit svår missväxt i två år. Alla hade skatteskulder. För att driva in skatterna tvingar Klewen bönderna att gå på dagsverke. Missnöjet växer mot honom. Svedje vill att bönderna gör uppror mot den tyske adelsmannen. Det går inte så bra. Svedje hamnar i bråk med en av Klewens män och tvingas fly för sitt liv. Han gömmer sig i skogen för att inte bli gripen.

I våra dagar bestraffas invandringskritiker genom att dom blir uthängda med bild och namn på tidningarnas löpsedlar och framsidor för att avskräcka andra svenskar göra sina röster hörda. 1600-talets Sverige var inte mycket bättre.

Förste anstiftaren av upproret fick i livsens sista timmar uppbära en järnkrona på sitt huvud i liknelse med en konung, men den järnkronan var upphettad glödande röd; denne skälmen fick så sin huvudsvål avskållad och blev strax på stunden nöjd med att bära krona och vara en konung för uppstudsiga bönder.” Sidan 92, ”Rid i natt!” – Vilhelm Moberg

 

Icke är det underligt, att han (red. Ragnar Svedje) ryggar och skyggar så fort han närmar sig en gärdsgård. Ty det är avhuggna huvuden uppsatta på stakarna. Det är ansikten, som han igenkänner. Han stannar och glor på dem, sedan vänder han om.” Sidan 95, “Rid i natt!” – Vilhelm Moberg

Huvudpersonerna är Ragnar Svedje och fästmön Botilla Jonsdotter. Svedje bor på Svedjesläktens bomärke Svedjegården tillsammans med mor Sigga – medan Botilla bor på en annan gård i närheten med sin familj. Några andra karaktärer i romanen som fastnar i mitt minne är skogstjuven Ygge, bödeln Hans i Lenhovda och änkan Annika Persdotter.

Många brukar läsa Vilhelm Mobergs roman ”Rid i natt!” med vetskap om dennes engagemang mot nazism och svenska politikers eftergiftspolitik till makthavarna i Tyskland under andra världskriget. Jag hade inga förutfattade meningar alls när jag öppnade boken. I stället var jag bara vetgirig och ville veta mer om vanliga svenskars liv på 1600-talet. När jag lägger ifrån mig boken kan jag inte låta bli att undra om inte livet i Småland i 1600-talets Sverige kunde likna slaveriet i Nordamerika under samma tid.

På herregårdsjorden blir en dag för dem lika dryg som två dagar hemma på egen. På egen åker rätar bonden sin rygg, när han vill, på herregårdsåkern när pådrivaren befaller. Därhemma äger han sin egen rygg, på herregården äger husbonden hans rygg och bestämmer när den skall krökas och när den skall rätas. På det första stället råder bonden över sin egen kropp, på det andra råder husbonden över hans kropp.” Sidan 78-19, ”Rid i natt!” – Vilhelm Moberg

Rid i natt är en spännande och medryckande skildring om en ung man som väljer att leva sitt liv som en fri man – i stället för att låta systemet kuva honom. Romanen är en blandning av vardagsrealism, romantik och spänning. Vilhelm Moberg har lagt ner stort arbete på research – löpande i boken finns fotnötter som refererar till personer eller specifika händelser i byn eller Sverige på den här tiden.

Vilhelm Mobergs budskap verkar vara tidlöst. I 1600-talets Sverige kompromissade bönder med aristokratin för att överleva för dagen – medan svenska politiker praktiserade eftergiftspolitik under andra världskriget för att tyskarna inte skulle ockupera Sverige. I vår tid skulle etablissemanget kunna symboliseras av globalisterna som vill att Sverige ska vara mångkulturellt med vidöppna gränser. Trots att nästan inga svenskar vill leva i ett mångkulturellt samhälle. I valspurten i svenska valet känns Vilhelm Mobergs roman aktuell om man funderar en stund på innebörden i raderna att “en natt kommer budkavlen till byn med uppmaning till uppror mot förtryckarna.

I romanen finns en rad starka personskildringar. Bonden Svedjes kamp för att vara en fri man, fästmön Botilla som försöker hålla löftet till Svedje för att inte bli bortgift med någon annan man i byn. Mor Sigga som är stolt över sonen som hon ser växa upp till en ung man med egen vilja.

Detta är en läsvärd roman som kan läsas av politiskt och historiskt intresserade i alla åldrar.

Vilhelm Mobergs roman ”Rid i natt!” kan köpas här!

Av Carl Gram

Regler för kommentarer:

Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.

Kommentera