Två tända ljus i blåvita färger ståendes i fönstret medan tonerna från Jean Sibelius verk ”Finlandia” hörs i bakgrunden. Mer behövs inte för att många finländare ska hålla liv i firandet av Finlands självständighetsdag.
newsgram | Nynäshamn den 6 december 2020
| NATIONALISM | Även om årets firande av Finlands självständighetsdag blir en stillsam tillställning jämfört med tidigare år på grund av rådande coronarestriktioner finns det ingenting som hindrar finnar och finlandssvenskar från att i det privata hålla liv i de traditioner som kännetecknar firandet av Finlands nationaldag. För när mörkret sänker sig över Finland brukar många finländare tända två ljus i blåvita färger i sina fönster samtidigt som tonerna från ”Finlandia” kan höras i bakgrunden.
Två tända ljus i fönstret för att fira Finlands självständighetsdag. Foto: All Over Press/Ismo Pekkarinen
Jean Sibelius modersmål var svenska men han lärde sig tidigt finska i skolan. Hans mest kända verk är ”Finlandia”, ”Karelia-sviten” och ”Valse triste”. Han komponerade både symfonier och orkesterverk. Men han hann också med att komponera kammarmusik, pianomusik, körverk och solosång. Finländarnas stolthet över Sibelius musik kan bero på att han betraktas som en av Nordens främsta tonsättare.
Glad självständighetsdag! Marinreserven #SininenReservi gratulerar alla befordrade och belönade. Hymnen ur Sibelius Finlandia passar till dagens tema och stämning. Manskören Manifestums färska inspelning under ledning av Jonas Rannila. https://t.co/VspR1Cc3Hv
— Sininen Reservi ry (@SininenReservi) 6 december 2020
Tondikten ”Finlandia” har ett symbolvärde i firandet av Finlands självständighetsdag. Första gången som tonsättaren Jean Sibelius (f. 1865 – d. 1957) uppförde tondikten på Svenska Teatern 1899 bar den namnet ”Finland vaknar”. Vid den här tidpunkten frodades nationalism och drömmar om frihet i den finska myllan liksom på andra håll i världen. Fram till 1808 var Finland en integrerad del av Sverige. Men efter det att Rysslands tsar Alexander I:s trupper erövrat Finland blev det ett storfurstendöme inom det ryska imperiet år 1809.
Även om Finland inte ställde till med några problem växte en nationalistisk rörelse fram. Ryssland försökte knyta Finland närmare på slutet av 1800-talet. Då utbröt oroligheter som mynnade ut i bland annat februarimanifestet år 1899. Från ryskt håll svarade man med förryskningsåtgärder och en tid med oro följde. När bolsjevikerna störtade tsar Nikolaj II från Rysslands tron i en blodig statskupp under februarirevolutionen 1917 tändes en gnista hopp i Storfurstendömet Finland att tiden var kommen för att upplösa personalunionen mellan Ryssland och Finland.
Efter några turer antog Finlands lantdag den 6 december 1917 Finlands självständighetsförklaring i vilken Finland förklarades vara en självständig nationalstat, Republiken Finland.
Finlandia. 🇫🇮🇫🇮🇫🇮 pic.twitter.com/WxTiSt9jYe
— Tiina Keskimäki (@TiinaKeskimki) 28 november 2020
Över tid har Finlands självständighetsdag utvecklats till en tradition där finnar, finlandssvenskar och andra går man ur huse för att hedra minnet av dem som stred för att upprätthålla Finlands självständighet både i det första och i det andra världskriget.
I år är det annorlunda. Inte sedan krigsåren under andra världskriget har något självständighetsfirande ställts in.
Av Carl Gram
Regler för kommentarer:
Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.