Samordnad attack mot Infowars – ledd av Anti-Defamation League?

Under måndagen lyckades Apple, Facebook, Spotify och YouTube släcka ner Alex Jones och Infowars sidor på internet. Nu pekar andra amerikanska debattörer ut ADL som drivande aktör bakom det dramatiska händelseförloppet.

(newsgram – Nynäshamn 7 augusti 2018)

Endast några timmar efter det att iTunes och Facebook plockat ner sidor av Alex Jones och Infowars valde YouTube att radera The Alex Jones Channel helt och hållet på måndagen skriver den amerikanska finansbloggen ZeroHedge. YouTube-kanalen hade runt 2,4 miljoner följare och den numera nersläckta YouTube-kanalen uppges ha brutit mot plattformens riktlinjer.

Det råder delade meningarna om vad som kan ha utlöst de globala IT-giganternas ilska. Några menar att det handlar om att Alex Jones och Infowars har gjort sig skyldiga till hatbrott. Andra menar att det handlar om politisk censur av meningsmotståndare. Företagen som bannlyser Infowars material hänvisar till ospecificerad ”hate speech”. Infowars tycks ha råkat ut för den typ av godtycklig åsiktscensur som drabbar politiska dissidenter i Kina. Utan att några journalister protesterar.

Infowars grundare Alex Jones har skaffat sig fiender på olika håll genom årens lopp. På ena sidan står etablerad media och klagar över att han skulle vara en konspirationsteoretiker. På andra sidan står etablissemangskritiker som hävdar att han skulle vara en slags gatekeeper som avleder uppmärksamheten från viktiga frågeställningar till just konspirationsteorier.

Infowars material är raderat på de nersläckta sidorna på internet. Granskning Sverige råkade ut för samma sak i våras. Illustration: Ben Garrison © GRRRGRAPHICS.COM & Twitter

I sociala medier diskuteras vilka mäktiga intressegrupperingar som Alex Jones och Infowars kan ha retat upp allra mest.

Amerikanen Adam Green – programledare på det konkurrerande mediebolaget Know More News – lägger skulden på Anti-Defamation League, ADL.

I höstas blev det känt att ADL tillsammans med Facebook, Google, Microsoft, Twitter och några andra ledande teknologiföretag skulle grunda ett Cyberhate Problem-Solving Lab för att hantera ”hate speech” på internet.

Trots alla löften, har internet tyvärr blivit ett ställe där förövare av hate speech kan nå ut till nya medlemmar, trakassera och skrämma minoriteter genom att spy ut hatfulla ideologier, sa Jonathan Greenblatt, VD på ADL.

Han tillade.

Några av de mest populära plattformarna har ett särskilt ansvar för att göra allt i sin makt för att stoppa hatet. ADL har i många år samarbetat med ledande teknologiföretag och vi ser fram emot att ta itu med denna brådskande utmaning tillsammans.

Initiativet mellan ADL och IT-giganterna sköts av ADLs Center for Technology and Society i Silicon Valley, Kalifornien. Ett av de deltagande företagen är Facebook.

Att bygga ett globalt community som är tryggt och stödjande innebär att man får utveckla helt nya lösningar för att lösa nya problem. Vi arbetar hårt för att skapa en trygg miljö på Facebook, vilket är anledningen till att vi är så glada över att bredda vårt samarbete med Anti-Defamation League och etablera ett Cyberhate Problem-Solving Lab, sa Monika Bickert, Head of Global Policy Management på Facebook, i samband med att initiativet presenterades.

Några månader tidigare hade ADL blivit medlem i YouTubes Trusted Flagger-program – ett nätverk bestående av NGOs och myndigheter som agerar som åsiktspoliser när dom patrullerar på den populära plattformen. Enligt Far Left Watch är det en dålig idé att låta ADL definiera vad som är ”hat”. Vid ett flertal tillfällen har ADL nämligen blivit påkomna att ha låtit bli att rapportera om våldsbejakande organisationer – samtidigt som ADL inte har haft några betänkligheter att bunta ihop kontroversiella konservativa debattörer med nynazister och vit makt-anhängare.

I februari i år avslöjade The Daily Caller att en annan amerikansk vänsterextrem grupp ingår i YouTubes Trusted Flagger-program. Nämligen Southern Poverty Law Center, SPLC. En till synes liknande vänsterextrem gruppering. Den har kritiserats för att ha brännmärkt seriösa konservativa grupper som ”hatgrupper”. Allt fler får upp ögonen för det direkt olämpliga i att vänsterextrema grupperingar tillåts agera vakthundar på webben. I den rollen kan dom förmå stora IT-företag till att censurera åsikter som dom själva inte gillar.

Med tanke på att mäktiga tech-företag allt oftare sträcker på musklerna för att markera mot hatgrupper kan vi få se att allt fler institutioner omedvetet förvandlas till kritiker eller censorer, inte bara av nazistisk propaganda, utan ganska vanliga idéer, skrev Megan McArdle, krönikör på nyhetsbyrån Bloomberg förra året.

Facebook och Twitter – vår tids torgmöten

Klappjakten på Alex Jones illustrerar hur yttrandefrihetslagstiftningen inte lyckats hänga med i den digitala omställningen av samhället. Internet har förflyttat vanligt folk och politisk debatt från gator och torg till Facebook och Twitters plattformar. Lagstiftningen har inte anpassat sig till ny verklighet.

Dagens lagstiftning ger privata IT-företag makten att sätta gränsen för vad som får sägas på internet – den som utmanar mäktiga intressegrupperingar kan bli av med yttrandefriheten. Någonting som nu väcker irritation hos allt fler.

Infowars varnar nu andra konservativa sajter för att dom riskerar att släckas ner om privata IT-företag tillåts fortsätta censurera konservativa röster på internet.

Av Carl Gram