Nytt avtal om krisberedskap mellan staten och kommunerna kan hjälpa vid extraordinära händelser i fredstid.
Frågan om hur ska svenska kommuner klarar sin krisberedskap vid extraordinära händelser som terrorhot, förortskravaller eller extrema väderhändelser, blev extra aktuell i samband med Husbykravallerna. Men redan i höstas fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i uppdrag av regeringen att förhandla med Sveriges kommuner och landsting, SKL, kring ersättning för krisberedskap ute hos landets kommuner. Nyligen presenterade de sin överenskommelse för att stärka och utveckla krisberedskapen vid extraordinära händelser i fredstid, sådana som drabbar många människor och stora delar av samhället.
Vi tänker på allvarliga samhällsstörningar där samhällets totala resurser behövs, säger Thord Eriksson, ämnesråd för krisberedskap vid försvarsdepartementet.
Den allra viktigaste nyheten i överenskommelsen mellan MSB och SKL under perioden 2014-2018 är att ett så kallat ett så kallat samverkanstillägg införs för att öka samverkan mellan kommuner och andra aktörer. Den totala ersättningen till kommunerna ligger kvar på samma nivå som tidigare, och det nya samverkanstillägget finansieras genom att vissa tidigare ersättningar tas bort i den nya överenskommelsen.
Tanken med samverkansersättningen är att stimulera kommunerna att samarbeta mera. De får också ett subventionerat pris på Rakel, det nationella kommunikationssystemet för organisationer som arbetar med ordning, säkerhet och hälsa och finns utbyggt i hela landet.
Överenskommelsen reglerar statens ersättning till kommuner för arbete med krisberedskap, säger Markus Planmo på SKL.
För det kan kosta stora summor för en kommun som drabbas av exempelvis kravaller eller kraftiga stormar. När kommunen drar igång sin krisberedskapsplan är det viktigt att de kan samarbeta med externa aktörer.
Man vill att det ska finnas en god förmåga att kommunicera och samverka, säger Thord Eriksson vid försvarsdepartementet.
Samhället förändras ständigt och världen krymper allt mer. Kriser långt bort kan ge återverkningar lokalt hemma i Sverige. Och en kris på hemmaplan kan snabbt sprida sig till andra delar av landet det visar Husbykravallerna med all tydlighet. Kommunerna fyller en viktig roll för att hantera hot och risker som inte känner några nationsgränser exempelvis terrorhot, extrema väderhändelser och kollapsande IT-system. Oavsett en extraordinär händelses omfattning så drabbar den till sist alltid invånarna i en kommun.
I Sverige finns en så kallad närhetsprincip som innebär att allvarliga händelser i första hand ska kunna hanteras lokalt vilket ställer krav på en god krisberedskap i kommunerna, säger Björn Myrberg, ekonomi- och planeringsdirektör, MSB.
I Sverige är samordningen av uppgifter i krisberedskapssystemet väl utbyggd. Regeringen har ett geografiskt områdesansvar på nationell nivå, vilket innebär att man ska samordna olika aktörers åtgärder under en kris. Länsstyrelserna har geografiskt områdeansvar på regional nivå, medan kommunerna har det på lokal nivå. Ju bättre kommuner och myndigheter kan samarbeta med varandra när en kris inträffar ju större blir skyddet för kommuninvånaren. Allt detta handlar krisberedskap om.
För att utveckla krisberedskapen i en kommun måste man fundera på vilka risker som finns lokalt och vilka åtgärder som bör vidtas för att minska riskerna för störningar i samhällsviktig verksamhet. Men kommunerna måste även förbereda sig för hur de till exempel kan samverka med andra organisationer när något händer, säger Björn Myrberg.
Av Carl Gram
Artikeln publicerades ursprungligen av Dispatch International 12 juni, 2013.
Regler för kommentarer:
Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.