Utredning om skolsegregation – äventyras det fria skolvalet?

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand vill använda bland annat kvotering och lottning för att få mer etniskt och religiöst blandade klasser på de mest populära skolorna. Utbildningsminister Anna Ekström, S, vill inte kommentera utredningens förslag – utan vill först invänta svar från remissrundan.

newsgram | Nynäshamn den 28 april 2020

| FN:S BARNKONVENTION | Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand överlämnade digitalt en utredning om en mer likvärdig skola till utbildningsminister Anna Ekström, S, vid en presskonferens på måndagen. Ett förslag handlar om att kötid inte längre ska få användas som urvalsmetod till förskola och skola.

Alla elever måste kunna lyckas i skolan, oavsett familjebakgrund och var i landet man växer upp. Så är det tyvärr inte i dag, säger Björn Åstrand, som är forskare vid Umeå universitet.

För att komma tillrätta med skolsegregationen föreslår han bland annat  att Skolverket övertar driften av skolvalet och att kvotering och lottning börjar tillämpas för att få mer etniskt och religiöst blandade klasser i de populäraste skolorna i landet.

Går det att lita på Anna Ekström? På bilden ses hon med regeringens särskilda utredare Björn Åstrand under en pressträff i Rosenbad. Foto: Henrik Montgomery/TT

Tidigare har svenska föräldrar kunnat skydda sina barn från mångkulturens negativa konsekvenser genom att flytta från invandrarberikade bostadsområden eller sätta sina barn i friskolor.

Det handlar inte om att kvotera elever hit eller dit. Det handlar om att rektorer kan välja att, för att klara sitt uppdrag, reservera platser för elever från ett visst område, till exempel, säger han.

Utredningen har varit en snackis på sociala medier. Dagens Nyheter-medarbetaren Amanda Sokolnicki ger tummen upp för Umeåforskarens idéer i en tweet. Hon skriver att: ”Det är dags att slopa kötiden, börja lotta och skapa kvoter. Att fortsätta med dagens antagningssystem är ansvarslöst”.

Till vardags är Amanda Sokolnicki politisk redaktör på landets mest segregerade ledarredaktion (nästan ingen ser svensk ut eller lystrar till ett svenskt namn på DNs ledarredaktion, reds. anm.). Dessutom har misstänkt många som arbetar på Dagens Nyheter anknytning till Polen på ett eller annat sätt. Anhopningen av polska expat’s skulle förstås kunna ses som ett sätt av ansvariga att kura ihop sig med likasinnade i en bunkerliknande miljö – detta för att slippa undan all mångkultur som lurar utanför DN-skrapan. Men utan DNs draghjälp på 1960-talet är det inte säkert att Sverige varit ett mångkulturellt land i dag.

Sedan dess har svenska barn och tonåringar fått lära sig den hårda vägen att mångkultur är ett farligt samhällsexperiment – åtminstone om man ser svensk ut. I vintras letade sig begreppet förnedringsrån in i det offentliga samtalet – svenska barn som utsätts för fysiska och verbala övergrepp av jämnåriga invandrare. En svensk tonåring rånades av ett invandrargäng i ett garage i höstas i Göteborg, uppger Aftonbladet. Han tvingades ta av sig alla sina kläder, utom kalsongerna, och därefter överlämna allt av värde till förövarna. Men det räckte inte. För att förnedra honom ytterligare skar en av förövarna av honom ena örat och sedan stack gänget därifrån. Nyhetssajten Samnytt har rapporterat om ett gäng invandrare som förnedrar en svensk pojke genom att misshandla och urinera på honom samtidigt som övergreppet filmas. I de fall som svenska barn utsätts för våld och övergrepp av jämnåriga invandrare inom skolans väggar skulle föräldrarna kunna åberopa artikel 6 i FNs barnkonvention.

Ännu vet ingen hur regeringen tänker använda skolutredningen för att behålla makten i Rosenbad. Troligen går Socialdemokraternas strategi ut på att hålla den svenska medelklassen lugn under den pågående coronakrisen – för att därefter vända på klacken och fiska efter röster hos invandrarna i landets utanförskapsområden i valet 2022.

Från utbildningsminister Anna Ekströms svar till journalisterna på pressträffen går det inte att spekulera i hur Socialdemokraterna resonerar i frågan. Hon ville först läsa utredningen och sedan invänta svar från remissrundan.

Av Carl Gram