Finlands allt sämre resultat i Pisa-mätningen – kopplas till digitalisering av undervisningen

av | 20 november, 2018

En finsk studie avslöjar att Finlands allt sämre resultat i den internationella Pisa-mätningen beror på nya undervisningsmetoder som har införts i den finska skolan. Studien pekar bland annat på att digitalisering och fenomenbaserad undervisning försämrar elevernas inlärningsförmåga.

newsgram | Nynäshamn 20 november 2018

Aino Saarinen, doktor i psykologi och forskare vid Helsingfors universitet, har utfört en studie som visar att de nya undervisningsmetoderna försämrar finska elevers inlärningsförmåga – redan i dag kan man se att användningen av digitala hjälpmedel slår igenom i Pisa-resultaten.

Tidigare låg Finland länge i topp i den internationella Pisa-jämförelsen – men under det här årtiondet har resultaten försämrats. I Pisa (Programme for International Student Assessment, reds. anm) utvärderas femtonåriga elevers kunskapsnivå inom fyra områden: matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning.

Enligt Saarinen beror de sämre inlärningsresultaten bland annat på användandet av digitala hjälpmedel i finsk skola.

Ju mer man använde digitala redskap i undervisningen, desto sämre blev inlärningsresultaten. Det här gällde alla delområden i Pisa-mätningarna, sa Aino Saarinen till finsk public service Svenska YLE.

Allt fler ifrågasätter digitala verktyg i skolan. En finsk studie avslöjar att elevernas inlärningsförmåga försämras av bland annat digitaliseringen. Foto: Janerik Henriksson/TT

 

Enligt den finska studien beror nedgången inte på att eleverna inte skulle behärska redskapen – i stället handlar det om att eleverna blir distraherade av apparaterna och börjar syssla med annat än själva skolarbetet.

Det har funnits tecken som tyder på det här i forskning som gjorts i andra länder. Även signalerna från många föräldrar har varit de samma, menar Aino Saarinen.

En annan typ av pedagogik som kritiseras hårt i den finska studien är så kallad fenomenbaserad inlärning och undervisning som överskrider ämnesgränserna. Här är målet att eleverna ska bli mer aktiva, jobba självständigt i grupparbeten och ta ansvar för sin egen bedömning och inlärning på ett helt annat sätt än vid traditionell katederundervisning. Eleven blir sin egen lärare.

Detta är en pedagogik som fungerar bra för resursstarka elever – men svagare elever riskerar att hamn på efterkälken än mera.

Användningen av den här metoden har motiverats bland annat med att den skulle jämna ut skillnaderna mellan elever med olika bakgrund. I ljuset av den här undersökningen ser det ut att gå precis tvärtom, sa Aino Saarinen.

Enligt henne är det märkligt att man verkar för reformer i undervisningen och uppdaterar läroplanerna utan att först undersöka genom forskning hur digitalisering och fenomenbaserad undervisning fungerar rent praktiskt. Hon drar slutsatsen att den tidigare populära lärardrivna undervisningen gav bättre resultat.

 

Gun Oker-Blom, direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik på Utbildningsstyrelsen i Finland, är inte förvånad över det nedslående resultatet i den finska studien. Men hon tycker det är viktigare att titta på målen – inte metoderna för själva undervisningen.

Det är inte så förvånande att man kan få sådana här resultat. Men man måste också diskutera vad det är som man har undersökt för att kunna ta ställning till vad det är som gäller, sa Gun Oker-Blom till Svenska YLE.

Hon konstaterar.

Det som man kan säga är att de här resultaten inte har en direkt koppling till läroplanen. Läroplanen ger riktningen för mål och innehåll och talar inte om metoder. Så om jag förstår den här forskningen rätt så har de undersökt vissa inlärnings- och undervisningsmetoder i skolan och vilken inverkan de har haft på inlärningen.

Av Carl Gram

Regler för kommentarer:

Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.

Kommentera