Gränsöverskridande samarbete: Ett motgift mot censur och hot i Thailand

av | 14 mars, 2018

I Thailand samarbetar privata företag och regim för att inskränka yttrandefriheten och därmed försvåra för grävande journalister att göra sitt jobb i landet. ”Lösningen är mera samarbete mellan journalister över nationsgränserna”, säger den thailändska journalisten Prangtip Daorueng.

[newsgramNynäshamn 14 mars 2018]

I Thailand – och andra länder i Sydostasien – samarbetar privata företag och regeringar i en ohelig allians som bäst kan liknas vid corporate fascism. Detta för att försvåra för journalister att fullfölja det publicistiska uppdraget. Nämligen att bevaka makten och beskriva missförhållanden för folkets räkning.

I Thailand samarbetar privata företag och regim för att begränsa det fria ordet och yttrandefriheten. En larmklocka då mediegiganten Bonnier kräver en snabb grundlagsändring för att göra detsamma i Sverige. Credit: CHRISTOPHE ARCHAMBAULT

International Consortium of Investigate Journalists, ICIJ, är mest kända för samarbetet mellan journalister från etablerade massmedier över hela världen. Det ledde till att Panamadokumenten publicerades för snart två år sedan. Risken för att åtalas, krav på censur och ekonomiska svårigheter är gemensamma nämnare som förenar journalister i Thailand och medborgarjournalister i Sverige. Journalisten Scilla Alecci från ICIJ har mött några reportrar på plats i Thailand. Här är en sammanfattning av hennes artikel om de thailändska kollegornas arbetsvillkor.

Thailand har en stark kultur av undersökande journalistik. Men attackerna mot yttrandefriheten har varit förkrossande de senaste åren, säger Prangtip Daorueng, grävande journalist och medlem av ICIJ till Scilla Alecci.

Ett sluttande plan mot diktatur

Under år 2010 fanns det en kritisk period för pressen som av thailändska medier har döpts till ”Cruel April” och ”Savage May” som förändrade arbetsvillkoren till det sämre. Under våldsamma konfrontationer mellan thailändska säkerhetsstyrkor och regimkritiker skadades mer än 2 000 personer och åtminstone 90 dödades inklusive en italiensk fotograf och en japansk videoredigerare som arbetade ihop vid den här tidpunkten.

Fyra turbulenta år följde i Thailand tills militären genomförde en militärkupp i maj år 2014. Situationen har blivit värre sedan dess.

Dagens media och politiska miljö är mer begränsad och fylld av osäkerhet, säger Prangtip Daorueng.

Nyhetsrapporteringar avslöjar att man har infört så kallade attitydförändrande läger för sådana som öppet vågar kritisera den thailändska regimen – eller betraktas som ett hot mot den nationella säkerheten. Listan på övergrepp mot yttrandefriheten i Thailand är många.

Jag ser tecken på att företagens inflytande ökar på regeringarna i många länder i Sydostasien, säger Prangtip Daorueng.

Hon konstaterar krasst.

När dåliga företag samarbetar med repressiva regeringar, lider journalisterna.

Hoten som framförs mot journalister och det thailändska folket kommer från högsta ort – regeringen.

Botemedlet mot allt detta kan handla om samarbeten mellan journalister över nationsgränserna – sådana gränsöverskridande samarbeten sätter press på regeringar och den privata sektorn och bidrar till att grävande journalister skyddas mot övergrepp i deras egna hemländer. På Reportrar utan gränsers index som kallas för ”World Press Freedom” faller Thailand fritt. Lösningen tycks vara ännu mera gränsöverskridande samarbete. Inte mindre.

I en sådan här repressiv miljö är gränsöverskridande samarbeten mellan journalister avgörande. Tillsammans kan de utmana inskränkningar genom att hjälpa varandra att få information och publicera deras berättelser, avslutar Prangtip Daorueng.

Av Carl Gram

Regler för kommentarer:

Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.

Kommentera