Inga svenska lärosäten bland Europas mest innovativa universitet

Av | 23 maj, 2019

I en nyligen publicerad topplista över de 100 mest innovativa universiteten i Europa lyser svenska universitet med sin frånvaro. En representant för utbildningsdepartementet menar att det kan bero på att det kan vara svårt att mäta forskningens kvalité för att kunna jämföra lärosätena med varandra.

newsgram | Nynäshamn 23 maj 2019

| VETENSKAP | Allt fler rapporter pekar på att Sverige befinner sig i en nedåtgående spiral som är svår att bryta. Traditionellt sett har Sverige gott renommé som ingenjörsnation – men i takt med att stora svenska företag flyttar forskning och tillverkning utomlands har det blivit allt svårare för Sverige att konkurrera internationellt som kunskapsnation.

Svenska forskare har varit pionjärer i århundranden – nu faller svenska universitet allt längre ner på internationella rankinglistor. Bilden föreställer Uppsalas anrika universitetsbibliotek Carolina Rediviva. Foto: Magnus Hjalmarsson

 

I början av året kom Bloombergs tio i topp-lista över världens främsta innovationsländer. Bloomberg har rangordnat länderna efter sju kriterier som forskning och utveckling, produktivitet, högre utbildning och patent. I årets lista tappade Sverige fem placeringar från att ha legat på andra plats till att falla till sjunde plats. Nu har Reuters kommit med en liknande topplista som rangordnar de 100 mest innovativa universiteten i Europa – en rankinglista där svenska universitet lyser med sin frånvaro.

Reuters topp 100-lista över de mest innovativa universiteten i Europa toppas för fjärde året i rad av det flamländska universitetet KU Leuven i Belgien. Listan identifierar vilka lärosäten som verkar för att bland annat främja vetenskap och nya teknologier. Inga svenska universitet har funnits med på någon av de listor som Reuters har presenterat. Enligt Reuters beror KU Leuvens topplacering bland annat på att patent som har lämnats av forskare vid det flamländska lärosätet ofta citeras av andra forskare när dem lämnar in sina egna patentansökningar. Detta är också ett av de viktigaste kriterierna som Reuters och samarbetspartnern Clarivate Analytics tittar på när man sammanställer listan över de mest innovativa universiteten i Europa. Clarivate Analytics var tidigare Intellectual Property och Science-divisionen inom Thomson Reuters – men knoppades av till ett eget bolag i 2016.

För att komma fram till vilka europeiska universitet som är bäst på innovation har Clarivate Analytics identifierat mer än 600 globala organisationer som har publicerat flest artiklar i akademiska tidskrifter, sedan har listan minskat i omfång så att den endast inkluderar institutioner som har lämnat in minst 50 patenter till World Intellectual Property Organization (WIPO) mellan 2012 och 2017. Därefter har man utvärderat varje kandidat utifrån 10 olika mätvärden. Flest universitet på listan har Tyskland (23 stycken) följd av Storbritannien (21 stycken) och Frankrike (18 stycken). Det här är länder som är viktiga exportmarknader för svensk industri. Danmark (3 stycken) och Norge (2 stycken) finns också med på listan.

Trots att Sverige i olika sammanhang marknadsför sig som ett innovationsland har det inte gått så bra för svenska universitet när Reuters har sammanställt sin topplista över framstående europeiska universitet. För att få reda på hur det kunde bli på det här viset har newsgram kontaktat regeringskansliet för att höra vad man tycker om den här typen av topplistor. Frågorna har besvarats per mejl av Jasmina Sofić. Hon är pressekreterare hos socialdemokraten Matilda Ernkrans, som är minister för högre utbildning och forskning.

Vilken betydelse har listor såsom Reuters när det gäller att mäta en nations konkurrensförmåga?

Olika mått på forskningens kvalitet, där Reuters är en, har viss betydelse då kunskapskonkurrensen ökar i världen. Bland annat påverkar sådana mätningar investeringar och synen på länders innovationsförmåga. Dock finns det många olika listor och det är svårt att mäta på det sättet. Flera försök har gjorts genom åren för att hitta bättre sätt att jämföra lärosätena med varandra, bl. a. av EU-kommissionen (projektet U-multirank). Men det är mycket svårt att få fram användbara och nyanserade verktyg, säger Jasmina Sofić i ett skriftligt svar.

Varför finns inga svenska högskolor och universitet med på Reuters topp 100-lista över de mest innovativa universiteten i Europa?

Det är värt att tänka på att det finns fler listor. Sverige ligger bland topp tio på Bloombergs topplista över världens mest innovativa länder. Gällande rankingar av lärosäten som är erkända gällande utbildning och forskning har vi en rad lärosäten som platsar in på topp 100 (bl.a Times HE World University Ranking där KI, UU och LU är på topp 100 och Shanghai där KI, UU och SU är på topp 100).

Hur påverkar den förändrade befolkningssammansättningen i yngre åldrar (0–40 år) svenska högskolor och universitets konkurrensförmåga internationellt framgent? (Andelen unga svenskar minskar konstant medan andelen unga av utländsk härkomst ökar).

Internationalisering av forskning och utbildning ökar kvaliteten. När det gäller människors bakgrund kan mångfald berika och ge mer innovationsförmåga och kreativitet. Vi ser också en annan trend. SCBs befolkningsprognos visar på ökade ungdomskullar fram till 2070. Ett allt större antal gymnasieelever kommer därmed under de kommande åren ta studenten och söka sig vidare in i högskolan.

Varför kommer inte forskare vid svenska högskolor och universitet med tillräckligt många vetenskapliga upptäckter som i sin tur kan stärka det svenska forskarsamhällets position internationellt?

Frågan innehåller en åsikt vi inte delar. Svenska lärosäten står sig väl utifrån Sveriges storlek. När det gäller om svenska forskare producerar tillräckligt många vetenskapliga upptäckter kan man mäta det med hur stor den vetenskapliga produktionen av vetenskapliga artiklar är. I en sådan jämförelse tillhör Sverige de länder som producerar mest artiklar per capita. Från Sverige produceras per capita fler än från Finland och Norge. Andra jämförbara länder som Danmark och Schweiz producerar dock fler artiklar.

Hur stor andel av ungdomskullarna väljer att börja läsa vid universitet i andra europeiska länder? Hur många rör det sig om i antal?

Det finns ingen beräkning på hur stor andel av en årskull som väljer studera vid universitet i andra europeiska länder. Däremot anger SCB/ Universitetskanslersämbetet att 14 300 studenter läste på ett utländsk europeiskt lärosäte under läsåret 2017/18. Den uppgiften som kommer närmast svaret på frågan om årskull finns i en CSN rapport som visar att det totala antalet utlandsstuderande uppgick till cirka 26 000 personer i åldrarna 19 – 21 år läsåret 2017/18. Det motsvarar cirka 8 procent av personerna i åldern 19 – 21 år under samma period. Uppgifter rör alla utlandsstuderande och finns inte uppdelad på geografi, dvs. hur många som studerande i exempelvis Europa.

Hur stor andel av dem som väljer att studera i andra europeiska länder återvänder till Sverige efter avslutade studier? Hur många rör det sig om i antal?

Det finns ingen uppgift rörande hur stor andel av dem som väljer att studera i andra europeiska länder som återvänder till Sverige efter avslutade studier.

Vilken risk löper Sverige att drabbas av begåvningsflykt?

Vi ser inte den utvecklingen. Antalet personer med forskande och undervisande uppgifter inom högskolan har ökat med 6 400 helårspersoner perioden 2007 – 2017 (30 00). Sett till hela ekonomin så anger SCB att antalen årsverken inom egen FoU-verksamhet ökat från 73 300 år 2007 till 87 800 år 2017. Samtidigt har resurserna till forskning och utveckling ökat, enligt Universitetskanslersämbetet ökade utgifter för egen forsknings- och utvecklingsverksamhet i Sverige från 118 miljarder år 2005 till 137 miljarder år 2015 (2015 års priser).

Vem bär ansvaret för att svenska högskolor och universitet inte platsar på rankinglistor över de mest innovativa universiteten i Europa?

Sverige är ett av Europas mest innovativa länder och erkänt i topp i världen. Samtidigt är det viktigt att fortsätta jobba för att stärka innovationsförmågan. Här är en av de viktigaste faktorerna välutbildade och kreativa studenter.

Vad kommer hända med Sverige som kunskapsnation när högskolor och universitet inte förmår att komma med nydanande vetenskapliga upptäckter i tillräcklig omfattning?

Även denna fråga innehåller en åsikt som vi inte delar. Svenska universitet och högskolor är konkurrenskraftiga. Om vi använder rankning, som nämndes i en tidigare fråga, är flera lärosäten högt rankade. Om vi talar om Sverige som kunskapsnation bör vi se på alla lärosäten och hur svenska forskare vid dessa står sig i internationell jämförelse. Som nämndes tidigare tillhör Sverige de länder som producerar flest vetenskapliga artiklar mätt per capita, svarar Jasmina Sofić.

Hon fortsätter.

Om man mäter hur mycket nydanande vetenskapliga upptäckter dessa innehåller kan man mäta hur ofta de citeras, dvs. hur ofta upptäckterna används av andra. Ett vanligt mått är hur stor andel av dessa artiklar som tillhör de 10 procent mest citerade. Ca 12 procent av alla svenska artiklar som producerades 2018 tillhör den tiondel av artiklar i världen som citeras mest. Det är mer än Finland och Norge och jämförbart med Danmark. (Samtidigt finns andra länder som citeras oftare, ex Schweiz, Singapore och USA ligger något högre.)

Av Carl Gram

Regler för kommentarer:

Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.

Kommentera