Invandrare kan få mer i pension än svenskar

av | 19 november, 2017

Äldreförsörjningsstödet ger många fördelar till dem som aldrig betalat skatt i Sverige.

Svenska pensionärer får allt mindre pengar i plånboken, samtidigt som personer som aldrig jobbat och betalat skatt i Sverige kan få ut lika mycket och ibland mer, än en svensk med garantipension. Det handlar om ÄFS, äldreförsörjningsstödet. Rätten att plocka ut pengar ur de svenska bidragssystemen är en helig ko som inte får ifrågasättas. På papperet har alla har samma rätt till att plocka ut pengar ur de svenska välfärdssystemen för att täcka kostnader för exempelvis bostad, mat och oförutsedda utgifter. Ingen vill dock diskutera det rimliga i att en person som aldrig jobbat i landet och aldrig betalat in en skattekrona i välfärdssystemen, får bidrag.

Reformen om äldreförsörjningsstöd (ÄFS) infördes 2003 av den socialdemokratiska regeringen för att äldre personer som kommer till Sverige sent i livet ska slippa knacka på dörren till kommunens socialkontor och be om pengar varje månad.

Jag tycker det är en lyckad reform. Den är relativt billig och personerna är garanterade försörjning och skälig levnadsnivå, säger Beryl Lindroth, kansliråd på socialförsäkringsenheten på Socialdepartementet.

Hon menar att ÄFS-reformen är samhällsekonomiskt billig och att personens långvariga beroende av socialbidrag upphör. Trots detta kan det uppstå situationer som gör att ÄFS-berättigade personer inte har pengar för att betala oförutsedda utgifter såsom tandläkarbesök och sjukvård. Då är det kommunernas socialkontor som får hoppa in och täcka kostnaderna. Men ännu har ingen undersökt hur mycket ÄFS-reformen kostar landets kommuner i faktiska kronor och ören.

Vi har inga siffror på hur mycket de ÄFS-berättigade belastar kommunernas ekonomi. De utgör en för liten grupp, säger Gunnar Anderzon, utredare på avdelningen för lärande och arbetsmarknad hos Svenska Kommuner och Landsting (SKL).

Pengarna till ÄFS kommer från statskassan och utbetalas av Pensionsmyndigheten genom Försäkringskassan.  Enligt statens budget för i år kommer statens intäkter att uppgå till drygt 830 miljarder kronor och utgifterna till drygt 837 miljarder kronor. En bråkdel av anslaget i årets statsbudget spenderas alltså på kostnaden för ÄFS drygt 613 miljoner kronor och beräknas fram till 2017 öka till drygt 736 miljoner kronor. Men ingen vill ens diskutera möjligheten att det kan finnas fel i ett bidragssystem som leder till orättvisor mellan åldringar. En grupp har bott och betalat skatt under hela sitt liv i Sverige, den andre har kommit till landet sent i livet och får i vissa fall ut mer pengar ur de gemensamma bidragssystemen.

Den svensk som har haft liten eller ingen arbetsinkomst under sitt liv, får det som kallas garantipension. Storleken på den påverkas av pensionärens civilstånd, hur länge han/hon har bott i Sverige och om man har andra pensionsinkomster. Åldringar som inte omfattas av garantiperson har i stället rätt till ÄFS. Proportionellt sett är utrikes födda den klart största gruppen drygt 80 procent av ÄFS-mottagarna är födda i utlandet.

Vad som händer med förtroendet för den svenska välfärdsstaten när vem som helst kan plocka ut pengar ur bidragssystemen utan att själv ha bidragit med skatteinbetalningar, vill ingen uttala sig om.

Det är svårt att generalisera hur mycket som utbetalas i bidrag och hur mycket som finns i systemet. Pensionärers ekonomiska situation och äldreförsörjningsstödet kan diskuteras från olika perspektiv. Det jag anser vara problematiskt är att det är så liten skillnad mellan vad som anses vara skälig levnadsnivå, vilket kan anses vara ett fattigdomsstreck, och vad som är den lägsta pensionen (inklusive bostadstillägg) som man får när man bott och arbetat i Sverige. säger Ola Grönnesby, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Av Carl Gram

Artikeln publicerades ursprungligen av Dispatch International 14 mars, 2013.

Kommentera