Kommunernas besparingskrav – lärare riskerar att varslas

Av | 9 december, 2019

När nyanlända invandrare inte kommer ut på den svenska arbetsmarknaden tillräckligt snabbt minskar kommunernas skattebas. Nu varnar lärarfacken för att kommunernas besparingar kan leda till att lärare varslas – trots att det saknas tusentals behöriga lärare.

newsgram | Nynäshamn den 9 december 2019

| MIGRATIONSPOLITIK | Skolverket presenterar på tisdag en ny prognos om behovet av lärare fram till år 2033. Enligt myndigheten är lärarbristen en av svensk skolas stora ödesfrågor. I den senaste prognosen från 2017 pekade man på att antalet nyexaminerade förskollärare och lärare behöver öka kraftigt för att möta behovet av lärare. Annars kommer det saknas 80 000 lärare om 15 år.

Om inte kommunernas skatteintäkter ökar riskerar lärare att varslas. Genrebild: Gorm, Kallestad/ TT

 

Trots den stora efterfrågan på behöriga lärare minskade antalet nybörjarstudenter på de tre största lärarutbildningarna förra året. I nuläget ser Universitetskanslersämbetet, UKÄ, ingen effekt på de satsningar som har gjorts för att öka antalet lärarstudenter i Sverige.

Det är ju studenternas val. Det finns kapacitet att bygga ut lärarutbildningarna, men studenterna väljer andra utbildningar, säger Marie Kahlroth, senior utredare vid UKÄ.

Moderaten Henrik Sundström har tittat på krisen i den svenska skolan. Enligt honom beror kommunernas ekonomiska problem på att skattebasen har förtunnats i Sverige. Kommunernas skatteintäkter kommer huvudsakligen från skatt på arbete – när invandrare inte kommer i arbete går kommunerna miste om skatteintäkter.

 

Det största problemet handlar dock inte om att invandrarna skulle vara oanställningsbara på den svenska arbetsmarknaden – utan om deras barn. Enligt Henrik Sundström landar kostnaden för nyanlända invandrares barn i hela skolsystemet på drygt 22 miljarder kronor. Under den tvååriga etableringstiden skjuter staten till pengar – men när de statliga bidragen sinar måste kommunerna hämta in minst 22 miljarder från annat håll. Annars går kommunernas ekonomi inte ihop.

Vilka betalar priset för regeringens invandringspolitik?

Många samhällsdebattörer lägger gärna skulden på “äldreboomen” eller “bidragen” – men Henrik Sundström menar däremot att Sveriges migrationspolitik är boven. Den bidrar till utspädning av kommunernas skattebas.

Så som befolkningsprognosen ser ut kommer vi fortsatt att ha en historiskt hög invandring framöver. Konsekvensen för den kommunala finansieringen är därmed en fortsatt stor urgröpning från dagens nivå.

 

Ska vi bibehålla det kommunala självstyret är inte höjda statsbidrag lösningen (även om sådana akut måste till redan inför nästa år), utan kommunerna behöver få en ny och bredare skattebas.

 

Från och med nästa år och framåt tillkommer dessutom bortfallet av att allt fler går i pension, vilket ger ytterligare ett markant avbräck i kommunernas intäkter.

 

För att tala klarspråk – det kan inte lösas genom att öka antalet i arbetsför ålder genom invandring, eftersom förvärvsgraden på de som invandrar i genomsnitt är nära noll.

 

Det beror inte på att vi skulle vara rasistiska och dumma, eller på grund av LAS. Det beror på att färdighetsnivåerna på de som invandrar från länder med lågt HDI är så låga.

 

Även personer med formellt hög utbildning från Mellanöstern och Afrika har i genomsnitt signifikant lägre färdigheter i matematik än lågutbildade födda i Sverige enligt OECD:s mätning.

 

Henrik Sundström (M) – Twitter den 6 december 2019

Larmrapporterna har duggat tätt den senaste tiden från många håll att de flesta kommuner kommer få sämre ekonomi. Sommaren 2017 förklarade nationalekonomen Hans Jensevik i en intervju med tankesmedjan Det Goda Samhället att Sveriges kommuner står inför stora problem som måste lösas för att undvika en ekonomisk kollaps. I intervjun varnar han speciellt för framväxten av klansamhällen – så kallade parallellsamhällen – i Sverige.

Jag kom ner till Zimbabwe efter frigörelsen. Det var det gamla Rhodesia, Ian Smith, nationalstaten. Man kan säga det land i Afrika som hade högst välfärd. Sedan fick jag vara med om hur klansamhället förstörde en nationell välfärdsstat. Det kunde jag se. Nu ser jag att mycket av detta sker också i Sverige, säger Hans Jensevik.

Han fortsätter.

Man kan väl säga att om vi misslyckas med det här i Sverige kommer det bli värre i Sverige än i Zimbabwe. Därför att de klaner som flyttar in i Sverige har ju också religiösa undertoner. Det är ju muslimer. Det var det inte härnere.

Patrik Engellau, Det Goda Samhället: Om vi misslyckas med det här säger du? Det är migrationen, integrationen och det där. Det är det du menar?

Ja, de här klanerna har inga planer så att säga på att integreras eller assimileras, säger Hans Jensevik.

 

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har också fått upp ögonen för att kommunernas dåliga ekonomiska utsikter kan leda till allvarliga konsekvenser exempelvis att lärare får sparken. De har märkt av att vikariat inte tillsätts i samma utsträckning som förut. I stället får annan personal täcka upp. I slutändan kan kommunernas allt sämre ekonomi leda till att skolorna blir tvungna att varsla lärare.

Det tror jag. Skolan är en stor del av den kommunala budgeten, och anser man att det krävs besparingar är det väldigt svårt att inte röra den delen av kakan, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Hon fortsätter.

Jag är jätteorolig för att besparingarna bromsar de insatser som krävs för att klara lärarförsörjningen. Vi riskerar till och med att hamna i att lärare sägs upp.

Av Carl Gram

Regler för kommentarer:

Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.

Kommentera