Recension: ”När jag är hos dig” – Linn Ullmann

av | 10 juli, 2018

Ett par vankar oroligt fram och tillbaka på taket till ett hyreshus i Oslo. När de ska omfamna varandra faller kvinnan handlöst mot marken. Linn Ullmanns roman ”När jag är hos dig” försöker finna svaret på vad som hände huvudpersonen Stella – föll hon eller knuffade maken Martin henne?

(newsgramNynäshamn 10 juli 2018)

Linn Ullmann, snart 52 år, är dotter till den svenske mästerregissören Ingmar Bergman och den norska skådespelerskan Liv Ullmann. Mina förväntningar är höga när jag öppnar hennes bok ”När jag är hos dig” från år 2001. Jag möts av en kaskad av ord från alla håll och kanter. Tempot är högt redan från början. Det känns litet grann som att lyssna på mamman Liv Ullmann. Ord, ord, ord. Någonstans väcks ett intresse för att se om Linn Ullmann ska lyckas fånga berättelsen. Jag tycker nog att hon binder ihop trådarna snyggt i det allra sista kapitlet.

Linn Ullmanns böcker finns utgivna på flera språk – här är romanen “När jag är hos dig” från 2001. Foto: Norstedts

Linn Ullmanns roman ”När jag är hos dig” handlar om sjuksköterskan Stella som står på taket till sitt hyreshus i centrala Oslo tillsammans med sin man Martin. När de möts för att omfamna varandra tappar Stella fotfästet. Hon faller. Det är själva upptakten till historien om Stella och hennes liv. Läsaren får lära känna Stella genom maken Martin och döttrarna Amanda och Bi och den gamle vännen Axel. Några vittnen såg Stella falla från hustaket mot marken – men vad såg dom egentligen?

Jag lade stickningen i väskan, huvudet bakåt och tittade upp. De påminde om dockor där uppe på taket. Han med bibelsvart hår och hon med gul och röd klänning. Fram och tillbaka på kanten. Trippa, trippa, trippa. Jag ropade åt dem att de skulle se till att ta sig ner. Det finns många sätt att dö på, man behöver inte falla i huvudet på folk. Sidan 13, romanen ”När jag är hos dig” av Linn Ullmann

Alla har sin bild av Stella. När jag lyssnar på deras berättelser träder en kvinna fram som låtit livet ta henne dit hon stod – den dag då hon tappade fotfästet för en kort stund. Hon verkar vara en kvinna som bara har låtit allt flyta på – helt oförmögen att säga stopp och belägg när så behövs. Det var en avokadogrön italiensk soffa som förde samman Martin och Stella en gång i tiden. Martin arbetade åt en exklusiv möbelfirma i Oslo och hade ansvaret för att köra hem varor till kunderna. När Martin levererade soffan till Stella ville han inte gå därifrån. Han stannar kvar. Dom blir ett par. En dag får dom besök av en rörmokare i tjugofem-trettioårsåldern. Han blir också kvar. Till sist skickar han så dyra räkningar att Stella och Martin inte har råd att betala dom. Så rörmokaren får fortsätta bo kvar hos dom.

Jag kan tänka mig att Stella, när hon såg Martin på andra sidan fönstret, kände igen sitt eget ansikte i hans ansikte. Samma smala, blå ögon, samma fylliga underläpp, samma stora böjda näsa. Båda två var magra och hade tunn hud, varenda muskel, vartenda ben, varenda linje syntes. Ibland påminde dessa två ansikten mig om ett annat ansikte. Sidan 60, romanen ”När jag är hos dig” av Linn Ullmann

Språket är enkelt och lättsamt. Det här är en bok som kan läsas av folk i alla åldrar. Berättelsen rör sig hemtamt från Oslo till Tivoli i Köpenhamn. Därifrån tar berättelsen några steg bakåt i tiden till världens nordligaste strutsfarm på Høylandet i Norge. Boken ”När jag är hos dig” är lättläst och har så många bottnar – därför rekommenderar jag den som sommarläsning.

Romanen ”När jag är hos dig” kan köpas här!

Av Carl Gram

Regler för kommentarer:

Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.

Kommentera