Riksrevisionen granskar urvalet av elever till PISA-studien

Allt fler ifrågasätter Sveriges resultat i PISA-studien 2018 efter larm om att en hög andel utrikesfödda elever plockats bort från att delta i den senaste studien. Nu genomför Riksrevisionen en granskning för att se hur regeringen och Skolverket sköter urvalet av elever till OECDs internationella studie på skolområdet.

newsgram | Nynäshamn den 18 december 2020

| DEN SVENSKA SKOLAN | Riksrevisionen genomför nu en granskning av det svenska urvalet till PISA-studien efter larm om att Sverige plockat bort alldeles för många elever från att delta i undersökningen jämfört med andra länder.

Att resultaten ger en korrekt bild av det svenska kunskapsläget är en förutsättning för att de ska kunna bidra till utvecklingen av en skola med hög kvalitet och likvärdighet, säger riksrevisor Helena Lindberg, till Dagens Juridik.

PISA-studien är en internationell undersökning som granskar hur OECD-ländernas utbildningssystem fungerar inom kärnämnesområdena läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I slutändan ligger resultaten i denna studie till grund för många av de beslut som fattas på skolområdet.

PISA-studien mäter bland annat elevernas läsförståelse. Foto: Jessica Gow/TT

I somras kunde Expressen avslöja att ett stort antal utrikesfödda elever plockats bort från att delta i den senaste PISA-undersökningen, vilket är i strid med OECDs regelverk. Om reglerna följts hade troligen Sveriges tillfälliga uppgång i resultatet från förra provtillfället istället visat på en fortsatt nedgång.

När Expressens uppgifter blev kända bad utbildningsminister Anna Ekström, S, att OECD skulle granska de svenska resultaten i PISA-studien. Enligt organisationens granskningsrapport har Sverige fått tillstånd att exkludera elever som gått i skolan upp till 3,5 år medan andra länder valt att endast undanta elever som varit i skolsystemet mindre än 12 månader. Ett av dessa länder är Finland som velat inkludera så många elever som möjligt i PISA-studien.

Vi vill ha så mycket information om skolsystemet som möjligt, framförallt om de svagaste eleverna, så att de kan få mer stöd, säger Arto Ahonen, projektledare för PISA i Finland, till Expressen.

Siffror visar att Sveriges resultat försämrades stadigt under PISA-studiens första tolv år – perioden 2000-2012 – för att därefter förbättras i de två senaste undersökningarna från 2015 och 2018. I den senaste PISA-studien som genomfördes 2018 hade Sverige en avsevärt högre andel elever som exkluderats och elever som inte deltagit vid provtillfället jämfört med andra länder.

Riksrevisionen vill granska om regeringen och Skolverkets förklaring att ökningen av antalet nyanlända elever i den svenska skolan som en följd av flyktingmottagandet 2015 och framgent kan förklara den stora andel elever som exkluderades i PISA-studien 2018.

Att resultaten ger en korrekt bild av det svenska kunskapsläget är en förutsättning för att de ska kunna bidra till utvecklingen av en skola med hög kvalitet och likvärdighet. Att det är oklart hur urvalet har gått till riskerar dessutom att skada förtroendet för den svenska statsförvaltningen, säger riksrevisor Helena Lindberg till Dagens Juridik.

Riksrevisionens granskning kommer presenteras i en rapport i april 2021.

Av Carl Gram