Staffanstorp inviger skulptur av Oden

Av | 21 oktober, 2020

Skulpturen av “Oden” invigdes i Hjärups park vid Uppåkra i Staffanstorp på måndagen. En odenstatyett som grävdes upp ur marken i Uppåkra har använts som förlaga till det tre meter höga konstverket. Nystar man i berättelserna om guden Oden går det att väva samman platser som Uppåkra, Österlen och Lombardiet till ett stycke europeisk historia.

newsgram | Nynäshamn den 21 oktober 2020

| LANDMÄRKE | I ett års tid har österlenkonstnären Helene Aurell arbetat hemma på gården i Järrestad för att skapa ett konstverk som är en avbild av guden Oden. Skulpturen invigdes i måndags och pryder nu den nya Hjärups park vid Uppåkra i Staffanstorp.

Skulpturen är tre meter hög och väger sex ton och beskrivs med ord som spännande att betrakta, lekfullt och barnvänligt. Aurell har haft ett fynd från järnåldersfyndplatsen Uppåkra som förebild. Konstverket har finansierats av kommunstyrelsen i Staffanstorps kommun.

Skulpturen är mycket tilltalande och extra kul är att den är kopplad till vår spännande historia genom den förlaga, en odenstatyett, som grävts upp just i Uppåkra, den 10 hektar stora fyndplats som finns här i vår kommun alldeles här intill, sa Christian Sonesson som är moderat politiker och kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp.

Skulpturen “Oden” i Staffanstorp. Foto: Linda Fagerström

Historieprofessorn Dick Harrison fördjupade sig i fyndplatsen Uppåkras historia i sitt anförande.

Vi talar om en fyndplats som är sju gånger större än Birka och som under 1000 år, mellan Julius Caesar och tiden när de danska kungarna börja anlägga den rivaliserande tätorten här intill, det vill säga Lund, utgjorde järnålders stora maktcentrum. Endast två promille är utgrävt av en plats som nu håller på att skriva om hela vår järnåldershistoria, sa Dick Harrison.

I sitt anförande under invigningsceremonin berättade konstnären Helene Aurell om processen från idé på ritbordet till färdiggjuten skulptur.

Jag har byggt den inifrån och ut av armering i stål, nät och betong. Det har varit en utmaning att ha en liten idé som sedan skulle skalas upp från 1 till 10. Det har varit oerhört spännande och jag är nöjd med resultatet, sa Helene Aurell.

Även om Harrison inte nämnde något om Ullåkras historiska betydelse utifrån ett europeiskt perspektiv finns det fortfarande spår kvar i vår tid som har sitt ursprung i asatron och folkvandringarnas tidevarv. Ingen kan ha missat att regionen Lombardiet i norra Italien hamnade i blickfånget då coronaviruset fick sitt första europeiska utbrott i början av året. Lombardiet styrdes av ättlingar till skandinaver från 568 till 774 under vikingatidens första början. Få känner dock till att regionens namn Lombardiet har en koppling till guden Oden.

Langobarderna var en germansk folkstam som ursprungligen tros härstamma från Österlen i Skåne. I “Langobardernas historia”, som är författad av munken Paulus Diaconus, och verket “Origo Gentis Langobardorum” berättas en legend om hur guden Oden gav langobarderna deras namn. De ursprungliga langobarderna tvingades lämna Österlen på grund av överbefolkning. Marken gav inte tillräckligt med mat. Folket blev indelat i tre grupper varav den grupp som leddes av bröderna Ibor och Aion samt deras moder Gambara fick emigrera. Från början kallades den utvandrade folkstammen för vinnilerna. När de kom till området norr om Elbe mötte de den edsvurna arvfienden, de själländska vandalerna. Dessa krävde skatt av vinnilerna eller att de skulle mötas i en strid med vapen och slåss. Vinnilerna som var unga och modiga vägrade att betala skatt till vandalerna. De sa: “Det är bättre att behålla friheten än att fläcka ner den med skatt”.

 

Vandalerna förberedde sig för strid och konsulterade guden Oden som svarade att han skulle ge segern till det folk han såg först vid soluppgången. Vinnilerna var inte lika många som vandalerna. Gambara bad gudinnan Frigg om hjälp. Frigg sa att vinnilernas kvinnor skulle binda håret i en knut framför ansiktena som liknade skägg och marschera tillsammans med sina män. Vid soluppgången vände Frigg sin mans säng så att han var vänd mot öster och väckte honom. När Oden såg vinnilerna frågade han Frigg: “Vilka är de här långskäggen?” Hon svarade: “Min herre, du har gett dem ett namn, ge dem nu också segern”.

 

Här kunde legenden ha slutat om det inte vore för det att vinnilerna från södra Skandinavien nu blev kända i historieböckerna som langobarder eller “långskäggen.” Långt senare rörde sig langobarderna från Elbe mot Italien och erövrade norra delen, som är uppkallat Lombardiet efter de långskägg som en gång i tiden lämnade Skåne för att bege sig ut på en vandring i Europa.

Trots att arkeologer redan hittat omkring 35 000 fynd återstår 99 procent att hitta i området, enligt Uppåkra Arkeologiska Centrum. Ett fynd som hittades av Ludwig Boltzmann Institutet i Österrike är en grav som restes för 4.000 år sedan i närheten av kyrkan i Uppåkra. Ovan mark finns inga synliga spår kvar efter graven. Men i graven hittades skelett efter ett barn, en ungdom och en vuxen. Graven byggdes vid slutet av den tid som i historieböckerna omnämns som bondestenåldern. Därefter blev det alltmer bebyggelse i trakten.

Kartan visar långskäggens väg från Skåne till norra italien. Skärmbild Castagna © Wikipedia

Uppåkra var Nordens största järnåldersstad i 1.000 år från romartiden till vikingatiden.

 

På Facebook kommenterar Christian Sonesson Staffanstorp kommuns nyaste offentliga konstverk, Oden.

Konstverket är inte endast estetiskt vackert utan också en påminnelse om vår kulturhistoria och vår hembygd. Forntid möter framtid, sa Christian Sonesson i en skriftlig kommentar på Facebook.

Av Carl Gram

Regler för kommentarer:

Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.

Kommentera