Alla tycks vara rörande eniga om att nyhetsjournalistik kostar mer än åsiktsjournalistik. Trots detta verkar ingen veta vilken betydelse presstödet har spelat för framväxten av opinionsbildande nyhetsjournalistik i Sverige.
[NewsGram – Nynäshamn 19 januari 2018]
När Internet kom på 1990-talet förändrades den svenska tidningsbranschens affärsmodell i grunden. Från papperstidningsformat till att verka i en digital miljö – med hela världen som möjliga läsare inom räckhåll. Nya läsvanor har bidragit till att allt fler svenskar avslutar sina prenumerationer på dagstidningarna – eller installerar annonsblockerare på datorns webbläsare för att slippa besväras av onödig reklam. Allt färre svenskar är alltså beredda att betala för att läsa en artikel på internet. Det är enklare att surfa vidare till en dagstidningskonkurrent och få tillgång till samma slags information gratis.
Annonsintäkterna försvann utomlands
Internet-yran gjorde att de svenska mediehusen valde bort kvalitétsjournalistik genom att dra ner på de redaktionella resurserna. Istället började man jaga så kallade click baits och förhoppningen att tjäna pengar den vägen. Efterhand har det visat sig att lejonparten av annonsintäkterna från artiklar, som får viral spridning i sociala medier, inte alls tillfaller de svenska dagstidningarna. Utan annonspengarna försvinner utomlands till sociala medieplattformar såsom Facebook och Twitter.
I Sverige finns det ett system för att stötta dagstidningar ekonomiskt genom det så kallade presstödet. Hälften av innehållet en dagstidning som får presstöd ska bestå av nyhets- och opinionsbildande material.
Hur bedömer Presstödsnämnden om det handlar om nyhets- eller opinionsmaterial?
Vi tittar på tidningen och ser om till exempel nyhetsmaterialet speglar dagsaktuella händelser ur olika synvinklar. Eller man kanske har en viss synvinkel. Men dagstidningen ska förmedla nyheter. Men nyheter kan vara många olika saker, säger Kerstin Morast, enhetschef vid Myndigheten för press, radio och tv, till NewsGram.
Presstödsnämnden granskar alltså inte de ekonomiska kostnaderna för att ta fram antingen unikt nyhets- eller opinionsmaterial till en dagstidning som får presstöd.
Vilket är billigast att ta fram; nyhets- eller opinionsbildande material?
Ja, den frågan ska man kanske egentligen ställa till tidningshusen. Men det är klart opinionsmaterial kan det vara läsare som skriver utan att ta betalt. Medan vi utgår från att journalister får betalt för sitt arbete och ju grundligare arbete desto bättre journalistik. Jag skulle gissa på att nyhetsmaterial är dyrare att framställa än åsiktsjournalistik, säger Berit Högman, socialdemokratisk ledamot i Presstödsnämnden, till NewsGram.
En slutsats som två av hennes kollegor i Presstödsnämnden också kommer fram till.
Journalistik är i allmänhet ganska dyrt. Alltså om vi talar om kvalitétsjournalistik. Opinionsmaterial kan bestå av insändare eller debattartiklar. Det är väl billigare antar jag. Men det är min gissning, säger Bengt Eliasson, Liberalernas ledamot i Presstödsnämnden, till NewsGram.
Miljöpartiets ledamot i Presstödsnämnden delar deras åsikt att nyhetsmaterial sannolikt är dyrare att producera än opinionsbildande material i en dagstidning – dessutom utvecklar miljöpartisten kollegornas resonemang genom att ställa en motfråga.
Man kan ju ställa motsvarande fråga ”ska man inte ställa krav på att allt material i en tidning är nyhetsmaterial?”. För det är ju nyhetsmaterialet som motiverar presstödet. Ja, då är det på det viset att för att kunna skapa press överhuvudtaget så är det viktigt att det finns annat material också. Människor vill inte läsa en tidning bara för att följa nyheter, utan också för annat material, säger Niclas Malmberg, Miljöpartiets ledamot i Presstödsnämnden, till NewsGram.
Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet, tillsatte våren 2015 en medieutredning för att bland annat undersöka nya affärsmodeller för den svenska tidningsbranschen och vad som händer med det demokratiska samtalet när varje svensk medborgare kan starta en blogg och sprida åsikterna till en världspublik runt hela jordklotet. Presstödets konstruktion och utveckling är nu under diskussion och en proposition i frågan läggs av regeringen den 20 mars.
Presstödet uppfanns ju för att säkerställa en mångfald av röster i tidningsbranschen på 1970-talet. Då var ju ledarsidorna viktiga. Det var mest opinionsarbete och att det skulle finnas olika röster. Det är syftet med presstödet, säger Berit Högman.
Presstödet stöttar andratidningen på en ort genom ekonomiska bidrag – och på det sättet är konkurrensen tänkt att stärkas och öka mångfalden i det massmediala utbudet i Sverige. Under 2015 fördelade Presstödsnämnden 486,7 miljoner kronor i presstöd. Enligt de nuvarande reglerna för presstöd måste en dagstidning till hälften bestå av nyhets- och opinionsmaterial.
Av det skälet att om man inte består av så mycket, så består man sannolikt av annonser. Då kan tidningen gå runt av sig själv. Presstödet är primärt inte till för tidningshus, utan för att läsarna ska få tillgång till nyheter, kunskap och allmänbildning, säger Berit Högman.
Från att ha varit en lönsam bransch har vinstmarginalerna för den svenska tidningsbranschen pressats neråt till nivåer som är normala för andra branscher menar Stefan Melesko, docent i medieekonomi och före detta vd för den Bonnierägda morgontidningen Dagens Nyheter, DN. Trots denna omställning har ingen höjt rösten i samhällsdebatten för att granska kostnadsbilden bakom nyhets- och opinionsmaterialet i en dagstidning.
Eftersom Presstödsnämnden saknar mandat i lagstiftningen för att detaljgranska kostnaderna för nyhets- och opinionsbildande innehåll i en dagstidning – kan ingen heller svara på frågan om presstödet har bidragit till framväxten av opinionsbildande nyhetsjournalistik i Sverige.
Lagstiftarna – alltså politikerna – har utelämnat denna fråga i presstödsförordningen. Trots att ekonomi torde styra dagstidningsägarnas prioriteringar när vinstmarginalerna faller drastiskt. I samhällsdebatten har man låtit bli att diskutera vad som kan hända i dåliga ekonomiska tider när dagstidningsägarna tvingas prioritera mellan billig åsiktsjournalistik och kostnadskrävande kvalitétsjournalistik. Någonting som dock kan komma att förändras framgent.
I en framtid med nytt presstödssystem skulle jag inte ha något emot att man också tittar på hur kostnadsrelationen inom en tidning eller tidningskoncern faktiskt ser ut. Personligen har jag inga problem med det. Det skulle nog vara ganska bra, säger Bengt Eliasson.
Av Carl Gram