I hela världen framstår det svenska musikundret som i det närmaste oförklarligt. Nu har några musikexperter gått genom den svenska populärmusiken från dess linda i början av 1900-talet till dags dato – resultatet presenteras i boken ”Made in Sweden: Studies in Popular Music”.
[newsgram – Nynäshamn 30 januari 2018]
RECENSION: Efter det att jag hade valt ut ett tiotal svenska låtar till vinjetten ”Svenska klassiker” infann sig känslan att den här perioden borde utgöra höjdpunkten i svensk kulturhistoria. Från Ted Gärdestad, ABBA, Lena Philipsson till rockbandet Kent. Så många bra låtar och duktiga artister kan bara vara sprungna ur ett Sverige som mådde riktigt bra.
Jag började leta efter böcker som beskrev den här perioden i svensk pophistoria och fann boken ”Made in Sweden: Studies in Popular Music” som utgavs i början av förra året. Denna populärvetenskapliga avhandling ingår i en serie internationella akademiska studier som granskar populärmusik i olika länder runt om i världen. Tidigare har bland andra Spanien, Italien, Japan och Korea behandlats.
Foto: Routledge
Till sin hjälp har akademikerna Alf Björnberg och Thomas Bossius en räcka namnkunniga musikexperter inom den akademiska miljön till exempel dansken Henrik Smith Sivertsen, musikprofessorn Lars Lilliestam och historikern Rasmus Fleisher. Det som drar ner betyget är några kapitel som handlar om gender och det queer-feministiska perspektivet på den svenska framgångssagan i musikvärlden.
Boken ”Made in Sweden: Studies in Popular Music” tar ett helhetsgrepp på det svenska musikundret. Ända från de tidiga dagarna i början på 1900-talet med Folkets park och kommunala musikskolor som skolade musikaliska talanger. Fram till kommersialiseringen på 1970-talet som bidrog till att skapa en musikalisk plattform i Sverige, där svenska artister helt plötsligt kunde nå utanför landets gränser och skörda musikaliska framgångar över hela världen.
Radioprogrammet Svensktoppen – gav svenska artister en plattform att stå på
Den danske musikexperten Henrik Smith Sivertsen har skrivit en essä som beskriver den roll som radioprogrammet Svensktoppen haft för att forma en musikalisk populärkultur i Sverige. Influenserna till Svensktoppen kom från den anglosaxistiska världen – USA och Storbritannien – där musikprogram med hitlistor startades efter det andra världskriget.
Hösten 1962 kom alltså detta fenomen till Sverige när Sveriges Radio startade musikprogrammet Svensktoppen. Programmet blev genast populärt bland svenskarna. När Svensktoppen firade 10-årsjubileum 1972 så hade det utvecklats till att bli en institution i etern berättar Henrik Smith Sivertsen. Att lansera ett sådant här musikprogram var inte speciellt unikt. Däremot menar den danske musikexperten att tidpunkten var avgörande för att kunna skapa en plattform så svensk musik kunde överleva i konkurrensen från amerikanska och brittiska artister som på den här tiden for fram i musikvärlden likt en ångvält.
Genom att översätta utländska hits och framföra dem på svenska kunde svenska artister tjäna tillräckligt mycket pengar för att kunna ha musiken som sitt levebröd. Ett namn som, gång på gång, återkommer som en röd tråd i essäerna i boken är ABBAs manager Stickan Andersson. Essäförfattaren Henrik Smith Sivertsen menar att Stickan Andersson spelade en avgörande roll för att den svenska musikindustrin skulle komma att dominera den skandinaviska musikmarknaden. Han skriver att:
”The point in all this is that the Swedish takeover of the Scandinavian popular-music market, most evidently illustrated by the Stickan Andersson story, was closely connected to Svensktoppen. By offering a platform for Swedish schlager, SR in practice made it profitable to keep buying the sub-rights for international songs. In Denmark and Norway no similar initiatives were made before it was too late (in 1968 and 1973, respectively).”
Låten som toppade Svensktoppen i dess första program var ”Midnattstango” – en omgjord tysk schlager i svensk tappning. I den allra första sändningen hade nio av tio låtar sitt ursprung utanför Sverige. Under de tidiga åren kunde svenska artister göra coverversioner av utländska hits genom att framföra låtarna på svenska. När ABBA tog hem segern 1974 i Eurovision Song Contest med det svenska bidraget ”Waterloo” ändrades reglerna. Nu var låtarna tvungna att vara originallåtar skrivna av svenskar och framförda på svenska.
Fröet till det svenska musikundret såddes i det tidiga 1900-talet när musikscenen expanderade med hjälp av Folkets Hus och Folkparkerna runt om i landet. Det menar musikvetaren och professorn Olle Edström i essän ”A Very Swedish Phenomenon” som också inleder boken. Här får läsaren reda på att rötterna till den svenska folkliga musikscenen etablerades redan på slutet av 1800-talet – omkring 1905 gick olika folkrörelser ihop och skapade Folkets Hus och Folkparker som fanns i de flesta orter i Sverige.
Vårt kalla klimat gjorde att de här musikscenerna var säsongsbetonade. På våren drog man igång utomhusaktiviteter och när hösten kom så övergick aktiviteterna till förkovring med mycket läsande och annan bildningsverksamhet. På slutet av 1930-talet hade många Folkets Hus och folkparker två musikscener; en för de äldre och en annan för den yngre publiken. Musiken förenade svenskarna över generationsgränserna.
Än idag finns Folkets Hus och folkparker kvar på många orter. Folkets hus och folkparkerna har gått ihop till en gemensam organisation. Småskaligheten är borta och med den verkar grundtanken också ha gått förlorad. Att skapa en musikscen där generationer av svenskar kan mötas. Numera är det inte lokala förmågor som håller igång ruljansen utan kommersialiseringen har gjort att det är stora etablerade musiknamn som reser runt och uppträder.
Vill man förstå den svenska populärkulturens utveckling de senaste 100 åren så rekommenderas ”Made in Sweden: Studies in Popular Music” varmt till alla musikintresserade. Även om det är en akademisk populärvetenskaplig avhandling på engelska så är stilen lättsam och lärorik. Boken bjuder på lärdomen att det i mångt och mycket var en folkrörelse som lade grunden till de skivframgångarna som svenska musiker sedermera har kunnat skörda utomlands sedan 1970-talet. För den som vill förstå hur svensk populärmusikkultur har växt fram så ger denna bok några viktiga pusselbitar. Inga politiskt korrekta pekpinnar utdelas förutom i de avslutande kapitlen som i mina ögon har ett alldeles onödigt genusperspektiv. De avsnitten i boken kan läsaren utan dåligt samvete hoppa över.
Boken ”Made in Sweden: Studies in Popular Music” är utgiven av bokförlaget Routledge. Den ingår i en samling kallad ”Studies in Popular Music”.
Boken är tillgänglig på Nynäshamns bibliotek genom fjärrlån från Linnéuniversitetet.
Av Carl Gram
Betyg:
av fem möjliga.
Här är intervjun med musikprofessor Alf Björnberg om svensk popmusik och populärkultur.
Här följer newsgrams spellista med personliga favoriter från tidigt 1970-tal till 2000-talet:
Ted Gärdestad – ”Jag vill ha en egen måne”
Lena Philipsson – ”Det gör ont”
Anders Glenmark – ”Hon har blommor i sitt hår”
Tomas Ledin – ”Blå, blå känslor”
ABBA – ”I Wonder (Departure)”
Regler för kommentarer:
Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton, var artig, hota aldrig och framförallt använt sunt förnuft.