När punken slog genom i London i slutet av 1970-talet var det tonårsbandet Noice som lyckades slå mynt av punkeran härhemma i Sverige. Gruppens signum blev genombrottslåten ”En kväll i tunnelbanan” – som många artister har tolkat genom årens lopp.
[newsgram – Nynäshamn 12 februari 2018]
Året var 1979 när Noice slog genom. Då var jag 10 år gammal. Så här i efterhand kan jag motvilligt erkänna att jag inte riktigt hakade på Noice-tåget när det begav sig. Istället stod jag kvar på perrongen och klamrade mig fast vid discoerans tidiga giganter. Att jag inte gillade Noice berodde nog mest på att jag var alldeles för liten för att kunna identifiera mig med strulputtar från Stockholmsförorten Gustavsberg.
Tåget glider in på stationen
Människor klivar av på perrongen
Röster hörs, ekar blad betongen
Neonljuset lyser som solen
Högt uppe ovanför mig en kamera letar
I mängden, ser mig själv på en ruta, står där
Och väntar på tricken.En kväll i tunnelbanan, alla dar som den vanliga vardan
En kväll i tunnelbanan, på stanSittplatser som ser ut som ett klotterplank
Spärrvakter lika tänkande som robotar
Natt och dag, det finns ingen skillnad
Du och jag, vi passar inte in där
Högt uppe ovanför mig en kamera letar i mängden
Ser min själv på en ruta, står där och väntar på tricken(Text och musik: Hasse Carlsson, Peo Thyrén, Freddie Hansson och Robert Klasen)
I London hade punken slagit genom. Så Noice låg helt rätt i tiden med sin skräniga punkpop som i botten hade traditionella svenska melodier. Att lyssna på ”En kväll i tunnelbanan” är som att hänga med tonårskillarna i Noice hela vägen från Gustavsberg in till Slussen, där tunnelbanan ligger. I efterhand verkar låten mera handla om livet på plattan borta på Sergels torg.
När jag lyssnar på låten idag känns det som att ”En kväll i tunnelbanan” har klarat tidens tand väl. Låten finns med på deras debut-LP ”Tonårsdrömmar” som släpptes hösten 1979. Några månader tidigare hade Noice vunnit talangjakten Rock-79. Där vann bandet en inspelning av debutsingeln ”Television/Du é inte man” – och som bonus fick de också spela in debutplattan som låg på den svenska topplistan i 32 veckor. Till en början sålde inte plattan bra alls. Efter det att Noice framträtt i SVTs nöjesprogram Måndagsbörsen med låten ”En kväll i tunnelbanan” blev de popstjärnor över en natt.
När Noice slog genom gick de fortfarande i skolan. Varje eftermiddag väntade turnébussen utanför skolan så att Hasse Carlsson, Freddie Hansson, Peo Thyrén och Robert Klasén kunde åka iväg på kvällens spelning. Sångaren Hasse Carlsson tyckte det var jobbigt med uppmärksamheten. Han hoppade av Noice för att satsa på en solokarriär i hans egen takt. Men det gick inte så bra.
Sångaren Hasse Carlsson hamnade i ett drogmissbruk som urartade allt mer. Efter haschet följde kokain – och sedan heroin. Pengarna från Noicetiden tog slut. I början på 1990-talet sökte Hasse Carlsson avvänjningshjälp för att komma tillrätta med drogmissbruket. Inför comebacken 1994 berättade han om tiden efter Noice.
Jag gick på heroin i fem år och höll på att knarka ihjäl mig. Jag var på väg rakt in i helvetet. Heroinet är ett jävla gift som bestämmer allting, sade Hasse Carlsson till Aftonbladet.
Året efter återförenades Noice. Grabbarna drog ut på en nostalgiturné. Sedan hände inte så mycket mer för Hasse Carlsson. I början av 2002 insjuknade bandkollegan Freddie Hansson i en leversjukdom och gick bort. Ett halvår senare tynade Hasse Carlsson bort i sviterna från en leversjukdom. Två av originalmedlemmarna borta – men det hindrar inte de andra i gruppen från att uppträda i andra konstellationer. För några år sedan gav bandet ut en alldeles ny version av ”En kväll i tunnelbanan” med Funky på sång tillsammans med artisten Dogge Doggelito.
En annan samtida tolkning är när tjejduon Rebecca & Fiona framför ”En kväll i tunnelbanan” i somrig svensk skärgårdsmiljö – då låter det så här.
Av Carl Gram
newsgrams spellista:
Ted Gärdestad – ”Jag vill ha en egen måne”
Lena Philipsson – ”Det gör ont”
Anders Glenmark – ”Hon har blommor i sitt hår”
Tomas Ledin – ”Blå, blå känslor”
ABBA – ”I Wonder (Departure)”
Kent – ”Dom Andra”